Vid årsskiftet kommer Stockholms akutsjukhus inte längre att vara separata bolag. På tisdagen fattade regionstyrelsen beslut om hur skulder och tillgångar – som inventarier, personal och eventuella aktier – förs över när aktiebolagen avvecklas.
– I en orolig tid blir det här ett sätt att stärka rådigheten och beredskapen, säger Aida Hadzialic som på torsdagen besökte Södertälje sjukhus och samtalade med sjukhusdirektören om hur överlåtelsen ska gå till.
Under pandemin tog intensivvårdsplatserna i Stockholm slut, och inifrån intensivvården vittnade ansvariga om ”svarte-petter”- spel med patienter mellan sjukhusen.
Covidpatienter skickades från bland annat Södersjukhuset i Stockholm till andra landsändar då Karolinska drog ner på vårdplatser.
– Sjukhusen har i 25 år varit organiserade i aktiebolag, med inriktningen att konkurrera mot varandra i stället för att samarbeta. Under pandemin såg vi hur splittrat det var. Nu blir det smidigare vårdflöden och lättare att ge vård efter behov, säger Aida Hadzialic.
Personalen har erbjudits att följa med vid övergången, och kommer då att vara anställda i Region Stockholm.
Avvecklingen innebär att Danderyds sjukhus, Södersjukhuset, Södertälje sjukhus och S:t Eriks ögonsjukhus förs samman under den nya akutsjukhusnämnden, som ska ledas av tjänstemän med Peter Graf som ordförande.
I 25 år har Stockholms akutsjukhus, utom Karolinska, varit separata aktiebolag, och en privatisering av akutsjukhusen har varit den politiska viljan hos den tidigare moderatledda koalitionen som styrde regionen i 16 år. Hittills är det bara S:t Görans sjukhus som privatiserats.
Den S-ledda koalitionen med C och MP med stöd av V som tog över makten 2022 har inneburit en omprövning av sjukvårdspolitiken, och beslut om avbolagisering togs i våras.
Avbolagiseringen gör samtidigt att Region Stockholm går emot trenden inom offentlig verksamhet, säger Jan Turvall, lektor och expert på kommunalrätt och förvaltningsrätt vid Göteborgs universitet.
– Det är ett ovanligt och principiellt stort steg. Det vanliga är att kommuner och regioner lagt verksamheter i kommunala bolag för att utsätta dem för konkurrens, säger Jan Turvall.
Han påpekar att inställningen för och emot bolagisering har en ideologisk prägel.
– Generellt kan man säga att bolagisering och privatisering i huvudsak drivs av borgerliga partier, och huvudtendensen är att samhällsägande och förvaltning sker i socialistisk anda, säger Jan Turvall.
Kommuner och regioner måste följa kommunallagen, men vid bolagisering – och nu avbolagisering – är det aktiebolagslagen som styr och bolagen avvecklas på samma sätt som i det privata näringslivet.
– När man tar det här steget så är det långsiktigt. Det kommer att vara så här för en längre tid framöver, säger Jan Turvall som påpekar att Stockholm nu återgår till en modell som generellt gäller i Sverige.
– Det är inte vanligt att man bedriver sjukhus i aktiebolagsform. Nu återgår man till det som är praxis.
En förhoppning, enligt regionstyrelsens beslut, är att förbättra styrningen och att kostnaden för bland annat administration ska minska.
Moderaterna har, liksom övriga oppositionspartier, reserverat sig och tror i stället att kostnaderna kommer att öka.
– Vi bryr oss inte om vad som är bolagiserat eller inte, utan vi vill se enkla beslutsvägar och att det blir så mycket vård för pengarna som möjligt. Vi har fortfarande frågetecken för vad man vill åstadkomma, säger Kristoffer Tamsons (M), oppositionsregionråd.
