Gruvstaden byggs i en sänka där vintermånaderna är kallare än i gamla Kiruna, som successivt rivs på grund av gruvans utbredning. Det kan röra sig om en skillnad på uppemot tio grader vintertid, vilket SVT Nyheter Norrbotten tidigare rapporterat.
– Med lite bredare gator och lite lägre hushöjder hade man kunnat lyckas bättre med att få in solen, säger Jennie Sjöholm, bebyggelseantikvarie vid institutionen för kulturvård, Göteborgs universitet.
Jennie Sjöholm har gått igenom historiska bygghandlingar och jämfört med planeringen av Kiruna på den nya platsen. I samband med fältstudier har hon mött invånare i staden.
– Många upplever att det är kallt och blåsigt, även om den delen är lite anekdotisk, säger Jennie Sjöholm.
Artikeln som i början av augusti publicerades i ”Urban Design International” har titeln ”Kiruna: Den arktiska staden som glömde vintern”.
När stadsplaneraren Per Olof Hallman ritade upp Kiruna vid förrförra sekelskiftet, placerades staden i en södersluttning. Mikroklimatet var mer gynnsamt, enligt Jennie Sjöholm. När staden långt senare skulle flyttas hade beslutsfattarna många aspekter att väga in. Att det skulle bli kyligare på den nya platsen var känt, säger Jennie Sjöholm.
– Det är komplext att planera en stad och det blir ibland målkonflikter. Man har valt perspektiv som gynnar annat än ett optimalt mikroklimat, säger hon.
Som exempel pekar hon på torget i den nya staden.
– Man vill gärna ha det som en samlingsplats, och det är ju absolut motiverat. Men ur just klimatsynpunkt öppnar ett stort torg för att det blir blåst och drivsnö.
Husen i de nya stadskvarteren är höga och gatorna smala. Jennie Sjöholm säger att planering av städer ser olika ut beroende på breddgrader.
– Solen står så lågt i Kiruna delar av året, det är mörkt. Att försöka maximera ljusinsläppet är relevant. Befinner man sig kring Medelhavet är det smala gator och väldigt höga hus. Där är det ett sätt att skapa skugga, säger hon.
Den vintersol som ändå finns har svårt att tränga ner för att värma Kirunaborna.
– Det finns säkert skäl till att man inte skruvade på gatunätet mer än man gjorde, men hur man planerar gator och placerar byggnader är ett sätt att dämpa kalla vindar.
Hur det blir med vädret i nya Kiruna framöver beror på hur stadsflytten fortsätter, med möblering av stadsrummet. Blåsten kan eventuellt dämpas med växtlighet.
– Jobbar man med vindskydd och skapar lä, kan det till viss del gynna mikroklimatet, säger Jennie Sjöholm.
Vad skulle du göra om du fick backa bandet och bestämma?
– Man kanske skulle ha låtit mikroklimatet väga lite tyngre.
Hon menar att kommunens och arkitekternas initiala ambitioner kring just hur vädret upplevs, hamnade lite i skuggan av annat som har haft hög prioritet i stadsflytten.
Fotnot: SMHI:s klimatologer kan inte verifiera att det rör sig om just uppemot tio graders skillnad mellan gamla och nya Kiruna vintertid, då det kräver modellering av temperaturen, men uppger för DN att det i vissa väderlägen generellt kan vara stora temperaturskillnader på korta avstånd, till exempel kalla och klara nätter.
