I dag finns inget tak för hur mycket en lärare ska undervisa, och heller ingen reglering över hur mycket tid en lärare ska ägna åt planering och efterarbete.

I stället är det varje skola som lägger lärarens schema vilket gör att den tid som läraren får för att planera, undervisa och följa upp och rätta varierar stort mellan skolor och kommuner.

Nu har Tidöpartierna lagt fram en lagrådsremiss som ska reglera arbetstiden.

– Vi sätter ett tak på antalet undervisningstimmar och ett golv för planeringstiden, säger utbildningsminister Simona Mohamsson (L) till DN.

I dag finns det lärare som tvingas kopiera sina egna läromedel, städa klassrum, vara rastvakter och mentorer, menar hon.

– Ibland känns det helt ärligt som att det sista de har tid med är att planera sina lektioner, säger Mohamsson.

Det saknas inte kritik. Sveriges kommuner och regioners (SKR) ordförande Anders Henriksson säger till DN att han ännu inte sett det slutliga förslaget som ska presenteras på en pressträff på måndagen.

– Men av det vi hittills sett så kommer de minskade arbetstiderna innebära problem för mindre skolor som ligger långt från lärosätena och som kommer att få ännu svårare att hitta tillräckligt många lärare, säger Anders Henriksson.

Förändringen kommer att leda till större klasser och att eleverna får ännu mindre undervisningstid, menar han.

SKR menar också att reformen är kraftigt underfinansierad. Regeringen har avsatt 2,5 miljarder kronor årligen, men enligt SKR kommer den att kosta ytterligare 5 miljarder kronor om året.

Det gör att den måste finansieras med antingen skattehöjningar eller ännu mer besparingar, enligt SKR.

Simona Mohamsson avfärdar kritiken.

– Jag är så trött på SKR:s och skolhuvudmännens ovilja i det här. Jag skulle säga att de siffertrixar.

En central lagstiftning är dessutom ett brott mot den svenska modellen där arbetsmarknadens parter reglerar lön och villkor i avtal, menar SKR.

– Det här systemet kortsluter den svenska modellen eftersom vi får dels får en lagstiftning och dels ett kollektivavtal. Det gör att det blir en dubbelreglering av arbetstiderna, säger Anders Henriksson.

Även den invändningen avfärdas av Simona Mohamsson:

– Det är ett argument som jag har tappat tålamodet med. Under alla år har SKR har haft alla möjligheter att ta ansvar och se till att ge lärarna den status som de förtjänar. I stället har man struntat i deras arbetsmiljö, satt i system att trycka på dem ännu mer arbetsuppgifter och använt skolan som en buffert för nedskärningar, säger Simona Mohamsson.

Det är anledningen till att regeringen nu sätter ned foten, menar hon.

– Om SKR ställer sig i vägen, ja då får de flytta på sig.

Anders Henriksson uppfattar tvärtom att SKR haft bra förhandlingar med Sveriges lärare och förnekar att skolan används som buffert vid lokala budgetförhandlingar.

– Så jag delar inte Mohamssons uppfattning, säger han.

Anna Olskog, ordförande för Sveriges lärare, välkomnar en central regleringen av lärarnas arbetstider.

– SKR har försökt bromsa den här efterlängtade reformen ända in i kaklet, och nu börjar man prata om att det går för snabbt, säger Anna Olskog till DN.

Det är en av de viktigaste reformerna för svensk skola, och ett kvitto på att kommunerna och skolhuvudmännen inte lyckats med sitt uppdrag, menar hon.

– Så vi förstår om huvudmännen känner sig lite kränkta.

Sveriges lärare har stora förväntningar på spannet för lärarnas arbets- och planeringstider som kommer att presenteras längre fram.

Enligt utredningen kommer att röra sig om i runda slängar 450–650 arbetstimmar om året för lärare i grundskolan och gymnasiet.

– Då ska man veta att arbetstiderna varit helt oreglerade tidigare. Så det här kommer att rama in vår tid så vi kan leverera kvalitet, säger Anna Olskog.

Enligt Sveriges lärares beräkningar kommer reformen att kosta ungefär dubbelt så mycket jämfört med regeringens budget på 2,5 miljarder kronor om året.

– Vi kommer att behöva hantera det genom att anställa fler lärare. Men det här är den bästa måndagen på länge, säger Anna Olskog.

Fakta.Så ska lärarnas undervisningstid regleras

● I samband med kommunaliseringen av skolan för 30 år sedan avreglerades lärares arbetstid.

● I dag finns ingen central reglering av hur mycket undervisningstid en arbetsgivare kan schemalägga en lärare med.

● I den nya lagrådsremissen sätts om en övre gräns på undervisningstiden och en lägsta gräns för planeringstiden. Var gränserna för den reglerade tiden kommer att sättas, meddelas av regeringen i ett senare skede.

● Huvudregeln är att lika mycket tid som läraren lägger på undervisning, ska läraren få till för- och efterarbete.

● Regeringen har avsatt 2,5 miljarder kronor årligen från och med hösten 2028.

● Förändringen planeras träda i kraft höstterminen 2027.

Share.
Exit mobile version