Rysslands nedskjutning av en ukrainsk F-16 på söndagen var den tredje av sitt slag. Det är okänt exakt många Ukraina har, men det är inget hårt slag mot försvarsförmågan. ”Det är smärtsamt att förlora människor som honom”, sade Ukrainas president om Maksym Ustymenko, den 32-åriga stridspilot som dog i händelsen. Hans flygplan var ett av de omtalade F-16 som omvärlden skänkt ett okänt antal av till Ukraina och som Ryssland nu skjutit ner tre av.

– De har använt dem operativt i ungefär ett år och har därför antagligen lärt sig flyga dem riktigt bra. Men krig är ju krig med allt vad det innebär av störningar och man tvingas göra saker i dåligt väder, mörker och i områden där det är så jävligt det kan bli, säger Mats Helgesson.

– Det låter krasst och hjärtlöst, men det är inget stort bakslag även om det givetvis är sorgligt för människorna runtom. Sannolikheten att man havererar är alltså ganska stor och det behöver inte handla om att man blir nedskjuten utan också att man kanske behöver komma i ett skjutläge på låg höjd i hög fart. Det är väldigt svårt.

Mats Helgesson betonar att antalet flygplan bara är en del av förmågan. Minst lika viktigt är att det finns tillräckligt med piloter, mekaniker, reservdelar och ammunition.

– Stridsledningscentraler är förstås också viktiga, de som sitter i bergrum och tittar på radarskärmar som de kan skicka data till piloterna från. Det går att jämföra med F1-bilar, stridsflygplan behöver mycket omsorg för att de ska vara bra. Man lämnar liksom inte in dem till Mekonomen.

I samband med förra nedskjutningen av en F-16 beklagade sig det ukrainska flygvapnets kommunikationschef Jurij Ignat över att ryskt flyg och luftvärn är betydligt överlägset. Den bilden delar inte Mats Helgesson.

– F-16 och dess utrustning står sig absolut väl mot de ryska motståndarna, särskilt när man kan använda dem i kombination med de svenska radarflygplanen är de i många avseenden överlägsna ryssarna. Visst finns det mer moderna flyg än F-16, men de är inte dåliga på något sätt, säger Mats Helgesson.

ASC 890, även kallad ”Asken”, heter de två radarflygplan som Sverige beslutade att skicka för ett drygt år sedan. I debatten har också svenska Gripen nämnts, men det finns välgrundade skäl till att tills vidare låta bli och tänka till om noggrant.

– Att splittra upp ukrainsk logistik och utbildning på ytterligare ett flygsystem, det ska man vara försiktig med. Det är väl bättre att de just nu får fler F-16 än att de ska dubblera behovet av kompetens, teknik, lager, ingenjörer och så vidare, det var en av anledningarna till att vi en gång i tiden valde att gå ifrån att ha både Draken och Viggen till att i stället ha ett enhetsflygplan.

Fakta.Ukraina och F-16

● Ett år efter att Ryssland startade sitt invasionskrig meddelade Storbritannien att man ville utbilda ukrainska piloter på F-16.

● En koalition av elva länder inklusive Sverige bildade så kallade Ocean’s Eleven för att förse Ukraina med F-16 och utbildning för dem ett halvår senare. I dag består den av 14 länder.

● I första hand Danmark och Nederländerna har lett verksamheten och Rumänien har varit en av de huvudsakliga utbildningsplatserna.

● Något exakt antal lovade eller levererade F-16 har inte angetts av Ukraina. Totalt rör det sig om cirka 80 stycken varav 30 från Belgien, 24 från Nederländerna, 19 från Danmark och 14 från Norge.

● De första F-16 kom till Ukraina i augusti förra året och började användas skarpt samma månad. Första nedskjutningen var den 26 augusti, den andra den 12 april.

Mats Helgesson beskriver stridsflygplanens roll som en av flera komponenter i luftförsvaret tillsammans med luftvärn, radarstationer, ledningscentraler och annat. En avgörande skillnad från mark- eller sjöbaserade system är förmågan att kunna agera snabbt och på stora ytor.

– Säg att man förväntar sig ett angrepp på en viss stad eller region, då placerar man luftvärn där på marken och kan flytta det lokalt. Kommer det samtidigt ett annat på en helt annan plats är det bara stridsflyg som kan röra sig dit inom loppet av minuter, säger Mats Helgesson.

Stridsflyg har också fördelen att kunna växla roller utöver att försvara mot drönare eller missiler, exempelvis kan de förses med offensiva vapen och spaningsutrustning. Enligt Mats Helgessons mening uträttar Ukraina storverk med de resurser man har.

– Sedan är Ryssland Ryssland och har väldigt mycket offensiva vapensystem – och Ukraina är ett så stort land att man måste placera ut sig ganska glest. Jämför med Israel, som visserligen har annorlunda och bättre resurser, men framför allt kan försvaret placeras med så stor densitet att det är svårt att tränga igenom.

Har Ukraina en chans i det långa loppet?

– Absolut. Men det hänger på att de får tillförda resurser från oss i väst, att vi har uthållighet i leveranser och utbildning. Med den intensitet som ryssarna nu beskjuter Ukraina så behöver de tydligare än någonsin allt stöd de kan få, framför allt ammunition som i militärt bästa fall kan slå ut ryska lager med robotar eller fabriker som bygger dem.

Share.
Exit mobile version