Behandlingskonceptet ”Arga apor” introducerades på socialförvaltningen i nordöstra Göteborg i höstas. Det används för att hjälpa barn och unga att lära sig att hantera känslor och utgår ifrån kognitiv beteendeterapi. I materialet ingår bland annat spel och bilder som föreställer situationer som barnen och ungdomarna kan resonera kring.
En av de tecknade bilderna som ingår i konceptet föreställer en grupp apor som ser ut att skrika åt varandra, iförda tröjor med texten ”Orten” på. På en annan syns en apa med hijab, omgiven av människor.
”Apan känner sig uttittad. Vad kan apan göra?” lyder texten under bilden.
Andra bilder föreställer ensamma apor eller apfamiljer som bygger saker tillsammans eller poserar framför kameran. Frågorna kretsar bland annat kring familj, ensamhet och ångest.
Socialarbetaren Bettan Byvald, som fått flera priser och stor uppmärksamhet för sitt arbete i Göteborgs utsatta områden, reagerade starkt när hon fick se bilderna.
– Det här bidrar till strukturell rasism. Det är inte meningen, det förstår man. Men det gör det, säger hon.
När konceptet började användas i fjol nominerades det till utmärkelsen ”Årets förnyare”. Bettan Byvald har svårt att förstå hur ledningen kunnat undgå att se problemen med bilderna.
– Alla vet att apa används som ett skällsord. Hur omedveten kan en ledning vara? Hur mycket okunskap får finnas?
Bettan Byvald har inte arbetat med konceptet själv, men valde att skriva om det på det sociala nätverket Linkedin när hon fick se bilderna. Kort senare fick hon veta att förvaltningens ledning bestämt sig för att dra tillbaka materialet.
Tyvärr är skadan redan skedd, enligt socialarbetaren.
– Boende hör av sig till mig och är mycket upprörda. De undrar vad det är vi sysslar med inom socialtjänsten. Det viktigaste nu är att ledningen tar reda på hur detta kunde hända.
En av kritikerna som bor i området är 33-åriga Roda Hussein. I ett inlägg på Linkedin frågar hon sig vilka signaler socialförvaltningen vill skicka till invånarna.
”Att barn från marginaliserade områden skall identifiera sig som apor är inte bara oetiskt – det är direkt avhumaniserande. Historiskt har svarta människor jämförts med apor som ett sätt att nedvärdera, tysta och förtrycka”, skriver hon.
Alessandro Rezaei, som är avdelningschef på Socialförvaltningen Nordost, säger att han är tacksam över att ledningen uppmärksammats på att behandlingsmaterialet kan bidra till strukturell rasism.
– Vi har missat det här. Men vi har medarbetare som upptäckt det – och de är våra allra viktigaste kunskapskällor, säger han.
Avdelningschefen säger att förvaltningen varit nöjd med metoderna i det nya behandlingskonceptet, men att bilderna borde ha kvalitetssäkrats. Han betonar att det även funnits bilder på andra djur, som elefanter och vargar, och att skälet till att aporna varit med är att deras mimik och kroppsspråk liknar människors.
– Vi har inte haft någon intention att på något sätt uttrycka eller förstärka rasistiska föreställningar i materialet, säger han.
Kritiken nådde Alessandro Rezaei i slutet av maj. Kort senare arbetades materialet om, och aporna ersattes av andra djur. Avdelningschefen säger att han vill be om ursäkt till alla som tagit illa vid sig av bilderna.
– Jag tänker framför allt på våra invånare – våra föräldrar, familjer och barn, säger han.
Läs fler artiklar från Göteborg här
