Varningarna har haglat tätt på sistone. Underrättelseexperter och toppmilitärer i flera europeiska länder har vädrat sin oro för att Ryssland kan vilja testa Natos artikel fem, alltså den som slår fast att ett väpnat angrepp mot en medlemsstat ska betraktas som ett angrepp mot alla.
Scenariot är att Ryssland skulle genomföra en militär operation mot ett litet område i Europa för att splittra Nato.
Men president Alexander Stubb delar inte alls de bedömningarna. Under en exklusiv intervju med Hufvudstadsbladet kommenterar Stubb experternas varningsord.
– Jag är fundamentalt av annan åsikt. Rysslands strävan är att få Europa och europeiska länder ur balans. En del av den här hybridoperationen är att få européer själva att varna om en rysk attack.
– Som president, överbefälhavare och finländare ser jag inga bevis för att detta skulle ske.
Stubb är den person i Finland som har tillgång till mest underrättelseinformation och får regelbundna underrättelserapporter från både Skyddspolisen och Försvarsmaktens underrättelsetjänst.
– Därför har jag svårt att förstå varifrån underrättelsetjänsterna får sitt narrativ.
Till exempel Sveriges överbefälhavare Michael Claesson har varnat för att Ryssland kan vilja testa Natos beredskap och Natos artikel 5 inom en snar framtid.
– Jag är av en helt annan uppfattning. Om syftet är att förbereda befolkningen, öka försvarsbudgeten eller stärka försvarsindustrin, så må det vara. Men sådana uttalanden måste bygga på fakta, och jag ser inga sådana. Att Ryssland skulle testa artikel fem i ett läge där de håller på att förlora kriget mot Ukraina framstår inte som logiskt eller rimligt, säger Stubb.
Stubb understryker att det visserligen är svårt att förutse exakt hur Ryssland kommer att agera, men ser inte att landet skulle ha något intresse av att utmana Nato på det sättet.
– Jag vill uppmana mina europeiska kolleger att ta efter oss finländare: gå i bastun, ta ett dopp i isvaken och behåll lugnet. Vi håller huvudet kallt – och märk väl, det är vi som har gränsen mot Ryssland. Vi klarar oss.
När Hufvudstadsbladet träffar Stubb på presidentens slott har han en arbetsintensiv vår och försommar bakom sig. Ukraina har den senaste tiden haft framgångar på slagfältet och Stubb har tät kontakt med sin ukrainska kollega Volodymyr Zelenskyj. De rings flera gånger i veckan.
Med Zelenskyj diskuterar han framför allt praktiska frågor. Under vintern kretsade samtalen kring energisäkerhet och hur omvärlden kunde bistå när Ryssland riktade upprepade attacker mot Ukrainas energiinfrastruktur. På senare tid har fokus skiftat mot uppdateringar från fronten och möjligheterna till fredsförhandlingar.
Stubb säger att hans roll mycket handlar om att jobba i bakgrunden och förmedla information till sina europeiska kolleger och till USA.
Zelenskyj har varit tydlig med att Europa ska ha en plats vid förhandlingsbordet när det är dags för överläggningar med Ryssland. Men än så länge verkar Ukraina vilja förstärka sin förhandlingsposition ytterligare på slagfältet.
Stubbs bedömning är att kriget pågår i minst tre–fyra månader.
– Det är bra att Zelenskyj så småningom är redo att vilja ha fredsförhandlingar, men Putin tycks inte vilja det.
Stubb håller sig också à jour med den amerikanska sidan. På tisdagen då Hufvudstadsbladet träffar Stubb och dagen innan har han haft kontakt med Trumps svärson, Jared Kushner, som tillsammans med Steve Witkoff är USA:s huvudförhandlare.
– Min bedömning är att situationen har förändrats även för amerikanerna. Deras budskap till ryssarna är att Ryssland inte längre har samma starka position som tidigare, och att det därför är dags att ompröva upplägget för fredsförhandlingarna.
Stubb ser att Europa i kommande fredsförhandlingar kunde företrädas av E3, det vill säga de tre stora europeiska länderna Frankrike, Tyskland och Storbritannien, samt Italien och Polen.
Frågan är vem som ska vara Europas förhandlare.
Hur ser du på att även ditt namn nämnts som en möjlig kompromisskandidat, eftersom Italien och Polen inte vill att enbart Tyskland, Frankrike och Storbritannien ska företräda Europa i förhandlingarna?
– Det är förstås positivt att Finland anses kunna spela en roll, men jag är realistisk och förväntar mig inga plötsliga samtal. Om vi kan bidra i bakgrunden och stötta processen är det värdefullt.
Vad skulle du svara om du blev tillfrågad att representera Europa vid förhandlingsbordet?
– Det vill jag inte spekulera i.
Hur skulle du börja förhandla om du satt mitt emot Putin?
– Att bygga förtroende och bedriva normal diplomati, precis som när jag var utrikesminister och OSSE-ordförande. Då lyckades vi förmedla ett vapenstillestånd i Georgien på fem dagar.
Stubb anser att ett vapenstillestånd är en förutsättning för att överläggningarna ska leda någon vart. Först när parterna har enats om att lägga ned vapnen kan de mer substantiella förhandlingarna ta vid, till exempel om territoriella frågor och säkerhetsgarantier.
Hur bör man hantera risken att Ryssland bara vill bli av med sanktionerna utan att genuint förhandla?
– Det är en välkänd rysk taktik. Därför är det viktigt att ha med länder i förhandlingarna som förstår Rysslands strategi.
Hur ser Rysslands framtid ut?
– Drömmen om ett demokratiskt och öppet Ryssland är inte realistisk. Landet lär förbli isolerat och ekonomiskt efter USA och Europa under lång tid. För Finland är det avgörande att Ryssland förblir stabilt och säkert, det gynnar oss mer än ett instabilt grannland.
För många bär tanken emot att vi igen ska ha med Putin att göra efter allt vad han har gjort åt Ukraina.
– I diplomati måste man samtala även med dem man inte är överens med, särskilt då det handlar om grannar. Förhållandet till Ryssland blir inte som förr, men någon form av kontakt kommer så småningom att växa fram, även om vi ännu inte vet hur den kommer att se ut. Den nya relationen blir inte likadan som under eller efter kalla kriget.
Många hoppas att ledande personer i den ryska regimen en dag ska ställas inför rätta för sina handlingar. Hur ser du på det?
– Finland håller fast vid internationell lag och stöder ICC (Internationella brottmålsdomstolen i Haag). De som har begått krigsbrott ska ställas inför rätta.
Kan Putin komma till Finland under sin livstid utan att riskera att hamna i Haag?
– Jag spekulerar inte i sådana frågor. Det beror säkert på sammanhanget.
