Den handfängslade amerikanen George Floyd ligger på magen på marken medan en polis trycker sitt knä mot hans nacke. Han vädjar flera gånger: ”Snälla, jag kan inte andas”. Han förklarades senare död på sjukhus, och en video som visar händelsen sprids över världen.
Att människor, ofta hyperaktiva och förvirrade, dör när de grips av polis får stor medial och politisk uppmärksamhet. I Sverige är Osmo Vallos död i Karlstad 1995 kanske det mest kända dödsfallet vid ett polisingripande.
– Det handlar om få fall, som är speciella och utmanande att utreda. Det beror på att det oftast saknas tydliga obduktionsfynd som förklarar dödsfallet, säger Fredrik Tamsen, överläkare och specialist i rättsmedicin vid Rättsmedicinalverket.
Forskare har länge varit oeniga om vad det är för fysiologiska mekanismer som ligger bakom dödsfallen.
Under årens lopp har två förklaringar oftast lyfts fram: Den ena handlar om att personen hålls fast liggande på mage, vilket kan göra det svårt att andas. Den andra handlar om att personen är extremt agiterad (hyperaktiv), vilket i sig kan vara farligt för hälsan.
Den nya studien pekar i stället på att samspelet mellan två faser i gripandet är avgörande.
Forskare vid Rättsmedicinalverket och Giftinformationscentralen har gått igenom svenska dödsfall i samband med gripanden under de senaste drygt 30 åren. Totalt hittade de 52 fall där 50 män och 2 kvinnor avlidit i samband med omhändertagande av polis, väktare, sjukvårdspersonal, kriminalvårdare eller civilpersoner. Det gör studien till den mest omfattande i sitt slag i världen.
Målet har varit att hitta mönster och fysiologiska processer bakom dödsfallen.
– Vi hoppas kunna undvika så många dödsfall som möjligt i framtiden, säger Alexander Tyr, forskare och verksamhetsutvecklare vid Rättsmedicinalverkets rättsmedicinska avdelning.
Alla avlidna hade hållits fast, oftast i magläge (90 procent). Analyser visar att alkohol fanns med i 33 procent av fallen, och droger (främst amfetamin) hos 69 procent.
– I 17 procent av fallen fanns inga spår av vare sig etanol eller stimulantia, säger Alexander Tyr.
Vilken dödsorsak angavs då i obduktionsprotokollen?
I nästan hälften av fallen (44 procent) uppges att personen avled till följd av ”positionell eller traumatisk asfyxi”. Det innebär att kroppen hamnar i en ställning, eller utsätts för ett tryck, så att andningen hindras, vilket leder till syrebrist.
Hos 17 procent var dödsorsaken drogförgiftning, följt av hjärtrelaterade orsaker (15 procent) och utmattning (12 procent).
Forskarna föreslår nu i stället en ny modell som kan förklara dödsfallen. Den visar att extrem ansträngning vid gripandet kan skapa en kraftig försurning i kroppen, vilket riskerar att bli livshotande om personen hålls fast så att andningen hindras.
Forskarna beskriver detta i två faser: Först ett tumultartat gripande som leder till ökat energibehov, hög puls och högt blodtryck hos personen som ska gripas. Kroppen producerar då mycket mjölksyra och koldioxid, vilket leder till en försurning av blodet.
– Hjärtat är känsligt för försurning, det vill säga lågt pH. När blodet blir för surt försämras hjärtats pumpförmåga och hjärtmuskeln kan drabbas av rytmrubbningar (arytmier), vilket kan leda till hjärtstopp, förklarar Fredrik Tamsen.
Kroppen försöker motverka försurningen genom snabb och djup andning (hyperventilering). Så länge personen kan röra sig fritt fungerar detta.
Men i nästa fas, när personen hålls fast i till exempel magläge med tryck mot ryggen, hindras andningen och blodflödet till hjärtat minskar. Då ansamlas koldioxid och mjölksyra i kroppen, vilket till slut leder till hjärtstopp.
– Problemet är inte primärt syrebrist, det vill säga att få in luft, utan oförmågan att bli av med koldioxiden i utandning. Den drabbade kan ofta ropa ”jag kan inte andas” eftersom de får luft, men deras känsla av kvävning beror på att kroppen skriker efter att få vädra ut koldioxiden, säger Alexander Tyr.
Forskarna liknar tillståndet vid det hos en elitidrottare.
– Ta till exempel Charlotte Kalla efter en slutspurt. Hon har då extremt mycket mjölksyra och surt blod och måste stå och flåsa en stund för att återhämta sig. Om man i det ögonblicket skulle tvinga ner henne i bukläge och begränsa andningen skulle det vara livsfarligt, eftersom hon hindras från att häva den metabola krisen som pågår i kroppen.
Forskarna hoppas att den nya studien, som publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Forensic Sciences, kan leda till att man förstår att det är kombinationen av en ”metabol storm” i kroppen och andningshinder som dödar.
– ”Jag kan inte andas” är en varningssignal. Det kan ta bara en minut i fasthållt läge innan personen får hjärtstopp.
Forskarna kan inte kommentera historiska fall, som Osmo Vallo.
– Vårt mål är att förbättra hanteringen framåt. Vi förstår att fasthållning måste ske vid gripanden, men man behöver begränsa tryck som hindrar andningen så att risken för dödsfall minimeras, säger Alexander Tyr.
