År 2017 beslutade en mellanstor svensk kommun, som inte namnges av forskningsetiska hänsyn, att lägga ned en lågstadieskola i ett utsatt miljonprogramsområde.
I stället ville kommunen ge barnen skjuts till två andra skolor som låg cirka tre kilometer bort – i områden där det fanns villor och en mer blandad bebyggelse.
Där gick det fler elever från studievana medelklassfamiljer med svensk bakgrund.
Syftet var att motverka skolsegregationen och få upp resultaten för de barn som kom från det socioekonomiskt utsatta området.
Om de fick studiemotiverade klasskamrater skulle deras resultat förbättras på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk i årskurs tre, var tanken.
Första året gick resultaten ned i båda grupperna. Lärare och skolledare förklarade det med att det var så mycket nytt för de elever som började trean i en ny skola.
– Allt var totalt nytt, alla skulle lära sig åka buss. Vissa tolererade inte andra och det var ett jättejobb att få ihop gruppen. Och mitt i allt detta skulle de skriva nationella prov, säger en lärare som var med i projektet och citeras i studien.
Men när den första kullen barn gick ut trean var läraren revanschsugen.
– Då visste jag att jag hade tre år att bygga det här och tänkte att nu jäklar ska vi sätta det här, säger läraren.
Bussningen kombinerades med medvetna pedagogiska insatser, till exempel ett tvålärarsystem där eleverna hölls i samma klass och där de uppmuntrades att invänta och hjälpa varandra så att alla rörde sig framåt samtidigt.
Lärarna jobbade också på att skapa en inkluderande skolkultur. Till exempel hade man bordsplacering vid lunchen så att eleverna roterade och satt med varandra. De införde också ett system med ”veckans kompis”, som gjorde att barnen lekte med fler än sina vanliga kompisar.
I svenska och svenska som andraspråk blev resultaten sämre det första året. Därefter började resultaten vända uppåt rejält. Både för elever med svenska som modersmål och för dem som läste svenska som andraspråk.
– Efter ett tag såg vi väldigt tydligt att det gynnade framför allt de elever som hade minoritetsbakgrund, säger Stefan Lund, professor i pedagogik vid Stockholms universitet och projektledare för studien.
År 2017 klarade bara 50 procent av tredjeklassarna samtliga delprov i svenska som andraspråk. Fyra år senare, 2021, var andelen 74 procent vilket är en ökning med 24 procentenheter.
Det är också högre än riksgenomsnittet som ligger på 63 procent.
Även för de tredjeklassare som läste svenska gick resultaten upp kraftigt. 2017 var andelen som klarade alla delprov 86 procent. Fyra år senare hade andelen ökat till 96 procent, vilket är bra mycket högre än riksgenomsnittet på 88 procent.
Barnen fick också fler vänner med olika bakgrund. 70 procent av tredjeklassarna svarade att de hade minst en klasskompis i klassrummet som de tyckte sig arbeta bäst med men som inte tillhörde samma elevgrupp som de själva.
Tid och engagemang är avgörande för om styrd skolintegration som bussning ska fungera, enligt Stefan Lund.
Det är också viktigt att barnen är små, menar han.
– Ju yngre eleverna är, desto mer har leken med integrationen att göra. Det gör att det inte spelar så stor roll om de har bristande språkkunskaper. De klarar att leka med varandra i alla fall, säger han.
När de går i högstadiet skulle inte insatser som ”veckans kompis” eller roterande platser i matsalen fungera eftersom äldre barn fäster större vikt vid språkkunskaper och hur de pratar med varandra, menar Stefan Lund.
Det räcker inte att bara skapa etniskt och socioekonomiskt blandade elevgrupper för att det som kallas kamrateffekter ska uppstå.
Lärare och skolledare måste också ha en stark ambition att skapa nya arbetssätt som en inkluderande skolkultur, poängterar Stefan Lund.
– Det hade aldrig fungerat om inte lärarlaget trodde så starkt på en skola för alla, och samtidigt hade en förmåga att hantera den förändrade elevsammansättningen.
Arbetsmetoden att hålla ihop en klass, trots stora skillnader, skapade också en frustration hos vissa elever som kommit längre i sin språk- och ämnesutveckling.
Men även deras resultat förbättrades, enligt Stefan Lund. Även om de kunde tycka att sammanhållningen av klassen och repetitionerna gjorde lektionerna tråkiga.
Ett sätt som användes för att minska deras otålighet var att låta dem hjälpa de elever som halkade efter.
Fakta.Bussning ledde till bättre resultat
● En mellanstor kommun beslutade att lägga ned en låg- och mellanstadieskola i ett miljonprogramsområde och skjutsa elever som gick där till en skola i ett mer blandat område.
● För att stimulera språk- och kunskapsutveckling lades undervisningen upp efter en tydlig pedagogisk struktur, anpassad till den förändrade situationen.
● Resultaten av studien visar att majoriteten elever fick, två år efter att reformen genomförts, högre resultat på de nationella proven i svenska och svenska som andraspråk jämfört med innan och åren direkt efter reformen.
● De umgicks också under skoltid i högre grad med elever som hade en annan etnisk bakgrund än dem själva.
● Pedagogernas arbete med en inkluderande skolkultur och ett språkaktivt förhållningsätt var avgörande för att den styrda skolintegrationen skulle lyckas, enligt studien.
● Barnens unga ålder hade också betydelse.
Källa: Stockholms universitet
