Om politik bara hade varit att vilja skulle Tidöpartierna ha smällt upp tio nya kärnkraftsreaktorer samma dag som Ebba Busch (KD) blev energiminister. Men politik handlar även om att genomföra. Och som finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) sa på torsdagens pressträff, där finansieringsplanen för ny kärnkraft presenterades, är det komplicerat.
Just därför borde regeringen ha lyssnat mer på sina remissinsatser, som har kommit med massiv kritik mot flera av kärnkraftsidéerna.
Det handlar framför allt om att det är riskabelt att inte erbjuda likvärdiga vilkor för samtliga kraftslag, utan ge ett av dem särskilda stöd, eftersom det snedvrider konkurrensen. Därmed kommer sannolikt färre att våga satsa på annat, främst vindkraft, som är det enda kraftslag som går tillräckligt snabbt att bygga för att få till mer el i närtid.
Den som verkligen vill något med sin politik måste kunna bättre än så.
Dessutom har flera sakkunniga understrukit att det krävs en blocköverskridande överenskommelse om energipolitiken för att företag ska vilja investera över huvud taget. I klartext innebär det att Tidöregeringen och Socialdemokraterna måste komma överens om hur de ser på både vind- och kärnkraft, så att förutsättningarna inte riskerar att ändras vid ett regeringsskifte.
Därför är den största risken med regeringens plan inte att det byggs kärnkraft i stället för vindkraft, utan att det knappt byggs någonting alls. Vindkraftssatsningar uteblir eftersom den får svårt att stå sig i konkurrensen när regeringen favoriserar kärnkraft. Kärnkraftssatsningar fryser inne eftersom investerarna inte litar på att villkoren i dag gäller när det är dags att sätta spaden i marken.
Den som verkligen vill något med sin politik måste kunna bättre än så.
Läs mer:
Susanne Nyström: Prinsessor borde inte kränga hudkräm – men det är bara att vänja sig
Susanne Nyström: Pehrson borde skryta mer – i stället låter han motståndarna skriva historien
