Varje år sjukskrivs cirka 20 000 personer för utmattningssyndrom. Det som förr kallades utbrändhet.

Men 2028 försvinner begreppet, som bara finns i Sverige, eftersom WHO meddelat att de inte längre vill att länder ska ha egna benämningar.

Många med stressrelaterade besvär kommer alltså att få en annan diagnos. Och det vinner troligtvis alla på.

Som sjukdomsbestämning är nämligen utmattningssyndrom rätt värdelös. Inte för att de sjukskrivna saknar allvarliga symtom, utan för att kriterierna är så vaga att vården använder stämpeln på slentrian (Svenska Dagbladet 17/3).


Tydlighet är en förutsättning för att kunna ge träffsäker och likvärdig vård i hela landet.

Diagnosen ges till människor med väldigt olika problematik och är så allmänt hållen att den betyder allt och inget. Dessutom saknas en vedertagen behandling och tydliga riktlinjer för vård, trots att utmattningssyndrom var den näst vanligaste orsaken till nystartade sjukskriningar i fjol – efter akut stressreaktion.

Det är alltså inte konstigt att forskare anser att ordet ska bort och ersättas med mer konkretion, så att patienterna får mer precisa diagnoser.

Den sortens noggrannhet handlar inte om att ifrågasätta. Tvärtom är det att ta patientgruppen på allvar: Tydlighet är en förutsättning för att kunna ge träffsäker och likvärdig vård i hela landet – till skillnad från i dag, då variationen är stor (Sveriges Radio 17/3).

Därutöver kommer de nya benämningarna – oklart vilka de blir – förhoppningsvis att vara så konkreta att de i högre utsträckning än nu får blickar att riktas mot arbetsgivarna.


Oavsett vad diagnosen kallas är den ”bara” ett symtom på något större.

För lika sant som att småbarnsmammor är mer sjukskrivna än andra på grund av stressrelaterade orsaker, är det att det med Försäkringskassans ord är ”väl belagt inom forskning att det främst är dålig arbetsmiljö som orsakar stress­relaterad sjukfrånvaro”. Här är den offentliga sektorn, med vård, skola och omsorg i spetsen, mycket sämre än den privata. Och fastän det finns gedigen kunskap om hur stressrelaterade sjukskrivningar kan förebyggas – framför allt genom balans mellan krav, kontroll, resurser och belöning – fortsätter antalet drabbade att öka.

Samtidigt som ersättningsord till utmattningssyndroms tas fram finns alltså ett ännu viktigare arbete att göra. Oavsett vad diagnosen kallas är den trots allt ”bara” ett symtom på något större.

Läs mer:

Susanne Nyström: Alla attackerar kriminella – vem bryr sig om deras barn?

Susanne Nyström: Extremhögern måste tillbaka till ytterkanten

Share.
Exit mobile version