Det gick nästan att höra hur migrationsminister Johan Forssell (M) bekymrat lade huvudet på sned när han intervjuades i tisdagens Studio Ett (26/11). Några timmar tidigare hade utredaren Anita Linder presenterat utredningen om stärkt återvändandeverksamhet, och föreslagit att all personal inom skolan, sjukvården, socialtjänsten och biblioteken ska undantas från den så kallade angiverilagen. Den som innebär att anställda i offentlig sektor ska bli skyldiga att polisanmäla personer som lever i Sverige illegalt.
Ett bakslag för delar av regeringsunderlaget alltså? Det som nu, enligt Forssell, tänker gå på utredningens linje.
Inte alls. Tvärtom menar statsrådet att alla fyra Tidöpartierna under hela processen har sagt samma sak: nämligen att de vill veta vilken information som är effektiv för att kunna verkställa fler utvisningar. Och – det var här han talade som någon som lägger huvudet på sned – migrationsministern ”kan verkligen beklaga hur debatten har förts de senaste två åren, personer i opposition och organisationer har skapat en oro i onödan” bland de som trodde att de skulle drabbas.
Antingen ägnar sig Forssell åt gaslighting, och försöker få omgivningen att tvivla på sina minnen, eller så minns han fel.
Inte heller i regeringens samarbetsparti, Sverigedemokraterna, har det rått någon tvekan om var företrädarna står.
Såväl 2020 som 2022 krävde Moderaterna att myndigheter och kommuner ska vara skyldiga att informera Migrationsverket och Polismyndigheten när de kommer i kontakt med personer som vistas i Sverige utan tillstånd. I Tidöavtalet framställs eventuella undantag som sällsynta. Och Forsells företrädare på migrationsministerposten, Maria Malmer Stenergard (M), i dag utrikesminister, har i sin tur återkommande betonat vikten av att offentliganställda drar åt samma håll.
Inte heller i regeringens samarbetsparti, Sverigedemokraterna, har det rått någon tvekan om var företrädarna står.
Partiledare Jimmie Åkesson slog tidigt fast att det för honom inte fanns några undantagna yrkesgrupper, utan att Tidöpartierna kommit överens om att angiverilagen skulle gälla alla offentliganställda. I oktober sa den utbildningspolitiska talespersonen, Patrick Reslow (SD), att han tänkte ta strid för att informationsplikten skulle omfatta skolpersonal. Och efter att utredningen hade presenterats hymlade inte Ludvig Aspling (SD), migrationspolitisk talesperson, med att detta inte var den utgång som SD velat ha.
Det är regeringsunderlaget som har spritt oro bland lärare, sjukvårdspersonal och papperslösa.
Däremot jublade L-ledaren Johan Pehrson, som beskrev beslutet som ”en vinst för L och Sverige!”, samtidigt som SD ska ha fått andra framgångar i utbyte (DN 26/11). Vilka de är återstår att se.
Men oavsett vilket står det klart att det är regeringsunderlaget som har spritt oro bland lärare, sjukvårdspersonal och papperslösa. Inte de som har protesterat.
Läs mer:
Susanne Nyström: Ingen gillar när det är högt i tak – sanningen gör för ont
Susanne Nyström: Nu märks det vilket avgrundshål borgerligheten har lämnat efter sig
