Är det lika viktigt att brottsoffret får upprättelse som att gärningsmannen får ett straff?
Ja, svarar sannolikt de flesta. Dessutom hänger sakerna ofta ihop.
Men ibland riktas så mycket fokus mot de kriminella att offren glöms bort. Det märks i DN:s intervju med Egon Malmgren, som fallit mellan de juridiska stolarna (13/5).
2020 tände någon eld på hans hår när han åkte buss. Ärendet – som rubricerades som försök till grov misshandel – lades först ner eftersom det inte kunde konstateras att något brott hade begåtts.
Om fokus breddas till att inkludera alla offer blir slutsatsen orimlig.
Men året därpå, i samband med att en person greps och fick sin telefon genomsökt, hittade polisen en film som visade händelsen. Det ledde till att förundersökningen återupptogs, vilket lät hoppfullt.
I februari i år meddelade dock Malmgrens juridiska ombud att tingsrätten avskrivit målet. Inte för att det saknades bevis. Utan för att den misstänkte gärningsmannen dömts till tolv års fängelse för ett bombdåd och straffet ”är tillräckligt för att omfatta också den nya brottsligheten”, enligt förundersökningsledaren.
För den som enbart fokuserar på gärningsmannen och samhällets skyldighet att utdöma lagom höga straff – vilket är åklagarens roll – framstår det sannolikt som rimligt att strunta i brottsliga gärningar som ändå inte kommer att påverka fängelsestraffets längd. Men om fokus breddas till att inkludera alla offer – även de som utsatts för brott längre ner på straffskalan – blir slutsatsen orimlig.
Att ge alla chansen till ekonomisk ersättning borde vara skäl nog för att pröva den här sortens ärenden i domstol.
Som Malmgrens juridiska ombud påpekar innebär dagens modell att risken för att ett brottsoffer inte får upprättelse ökar ju jävligare en gärningsman är (Nacka Värmdö Posten 14/4). Detta trots att skadan som den enskilde utsatts för inte påverkas av hur grova brott samma person har begått mot andra. Och i takt med att allvarliga våldsbrott blir allt vanligare kan även antalet offer som nekas möjlighet till skadestånd öka, vilket Egon Malmgren alltså inte kan i och med att hans fall inte tas upp.
Att ge alla chansen till ekonomisk ersättning borde vara skäl nog för att pröva den här sortens ärenden i domstol. Alternativet – med Malmgrens ord – är som att det inte har hänt.
Läs mer:
Susanne Nyström: Tips till dig som vill sluta diskriminera invandrare
Susanne Nyström: USA-ambassaden ställer absurda krav på Stockholms företagare