När kunskapsmätningen Timss presenterades för fyra år sedan konstaterade Skolverkets dåvarande generaldirektör att matematik inte är svensk skolas bästa gren. Det är det inte nu heller. Men det ser betydligt bättre ut.
När de senaste siffrorna presenterades på onsdagen var resultatet för Sveriges åttondeklassare högre än vad det varit under hela 2000-talet. Tonåringarna ligger över snittet i EU och OECD, och det är framför allt de duktigaste eleverna som har förbättrat sig.
Det bådar gott för framtiden på ingenjörsutbildningarna, där det länge har varnats för att många studenter saknar tillräckliga förkunskaper i just matematik. Däremot är det inte läge att luta sig tillbaka, för det räcker inte att fler ungdomar befinner sig i toppen när det samtidigt är alldeles för många i botten.
Hela tre av tio åttondeklassare är antingen på en låg kunskapsnivå eller under den. Vem som ligger var beror till stor del på elevernas socioekonomiska bakgrund, som får allt större betydelse och som skolan inte har blivit ett dugg bättre på att kompensera för.
Matematik är det ämne där flest elever misslyckas.
Det ställer till stora problem, både för samhället och den enskilde. Matematik är det ämne där flest elever misslyckas – cirka 13 procent nådde inte målen i nian tidigare i år – vilket innebar att de inte var behöriga till gymnasiet.
För de flesta kom det inte som en överraskning när det var dags för slutbetyg. Enligt Skolverket var hälften av dem underkända redan i årskurs sex och ännu färre klarade alla nationella delprov i trean.
Trots det hade 40 procent inte fått något särskilt stöd alls i ämnet. Och för de andra hade stödet ofta bara handlat om insatser under ett enstaka år, samtidigt som svårigheterna alltså för det mesta varit kända sedan lågstadiet.
Om Sverige ska höja sig ytterligare i matematik måste det bli ändring på det.
Läs mer:
Susanne Nyström: Johan Pehrson har slutat fjäska för näringslivet – här är nästa steg
Susanne Nyström: Försöker ministern gaslighta oss – eller har han drabbats av minnesförlust?
