Det pratas ofta om att Sveriges befolkning har förändrats på grund av invandring. Men den största demografiska förändringen har vi framför oss.
Under de närmaste tio åren kommer antalet barn och unga i för-, grund- och gymnasieskolan att minska radikalt. Samtidigt går gruppen i arbetsför ålder från att vara kraftigt växande till att i princip stå stilla. Och pensionärskollektivet breder ut sig – särskilt 80-plusarna i 40-talistgenerationen som har kallats för ”Jätteproppen Orvar”.
Men medan samtalet pågår om vad färre barn och fler äldre kommer att leda till i form av skolnedläggningar och kraftigt ökade kostnader för äldreomsorgen, är det få som tycks bry sig om den problematiska utvecklingen bland människor som befinner sig mitt i livet.
Pensionärskollektivet breder ut sig – särskilt 80-plusarna i 40-talistgenerationen som har kallats för ”Jätteproppen Orvar”.
Under det senaste decenniet har åldersgruppen 25 till 60 år ökat med 455 000 personer, enligt Sveriges kommuner och regioners ekonomirapport som presenterades tidigare i veckan. Det har varit ett välkommet tillskott för ett land som lider av konstant arbetskraftsbrist i både privat och offentlig sektor. Och hela ökningen har bestått av utrikes födda.
Jämför det med de nästkommande tio åren, när ökningen beräknas till 13 000 personer. Siffrorna kommer från SCB, som har skrivit ner sin prognos på grund av den striktare migrationspolitiken. För precis som under det senaste decenniet antas utrikes födda stå för hela ökningen.
Man behöver varken vara ekonom eller matematiker för att inse att ekvationen inte går ihop. I alla fall inte utan att regeringen vidtar kraftfulla åtgärder.
Och de har hittills lyst med sin frånvaro.
Parollen ”Utan invandring stannar Sverige” må vara bortglömd – men den borde vara ständigt aktuell.
Det handlar om att öppna upp för de som vill jobba i Sverige att göra det, så länge villkoren är hyggliga. Här slår Tidöpartierna just nu undan benen för såväl kommunala som privata arbetsgivare genom att kraftigt höja lönekravet för arbetskraftsinvandrare.
Dessutom har vi inte råd att hindra människor som redan befinner sig i landet från att komma till sin rätt, vilket kräver att vi jobbar på flera fronter samtidigt. Dels med mer omfattande och långsiktiga utbildningsinsatser, så att även de som i dag står långt ifrån arbetsmarknaden blir anställningsbara. Dels med arbetsmiljö, så att fler orkar jobba heltid, slipper bli sjukskrivna och kan arbeta hela vägen till pension (eller till och med något år till).
Inte ens om man lyckas med detta är man dock i närheten av att komma i mål. För parollen ”Utan invandring stannar Sverige” må vara bortglömd – men den borde vara ständigt aktuell.
Läs mer:
Susanne Nyström: Det här kan svenska politiker lära sig av JD Vance
Susanne Nyström: Det finns stora risker om Trump vinner – men glöm inte farorna om han förlorar
