Detta är en text publicerad på Dagens Nyheters ledarsidor. Ledarredaktionens politiska hållning är oberoende liberal.
För ett drygt år sedan dömdes en pappa till livstids fängelse för att ha mördat sina två barn. Efter en tid bytte dubbelmördaren kön och namn – och är alltså i dag juridiskt sett en kvinna.
Därmed uppstod en knepig situation.
För man behöver inte vara jätteinsatt i hur livet fungerar i landets fängelser för att inse att en person som har bytt juridiskt kön, och befinner sig på en anstalt för män, riskerar att bli väldigt utsatt. Den slutsatsen drog även Kriminalvården, som ansåg att det förelåg ”en risk för hennes säkerhet till liv och hälsa”, inledningsvis ordnade med placering i en isoleringscell och senare genomförde en förflyttning till en kvinnoanstalt (TV4 19/12).
Problemet löst?
Inte nödvändigtvis.
Även om huvudregeln är att det juridiska könet avgör om en individ placeras på en anstalt för kvinnor eller män – och varje placering föregås av en noggrann risk- och behovsbedömning – väcker händelsen givetvis frågor (SVT 22/12). Inte minst finns all anledning att diskutera hur liknande situationer bör lösas framöver, i takt med att synen på kön förändras.
Att likt KD och SD utnyttja tillfället till att kritisera den nya könstillhörighetslagen, som trädde i kraft i somras och som gör det lättare att byta juridiskt kön, är däremot att fördumma debatten och att inte ta frågan på det allvar den förtjänar.
Ingen av dem försökte låtsas att saken är enkel.
Redan i domen framgår nämligen att den dömda led av könsdysfori och tidigare hade levt fullt ut som kvinna under en period, vilket tyder på att beslutet att byta juridiskt kön är genuint (Expressen 19/12 2024). Dessutom är det här inte första gången en intagen flyttas på grund av ett könsbyte – det finns exempelvis ett liknande fall från 2019, alltså långt innan den nya lagen infördes.
Just därför – när nästan allt som rör transpersoners rättigheter används som slagträ i debatten – var det befriande att lyssna när frågan nyligen diskuterades i Sveriges Radio. Där möttes riksdagsledamoten Fredrik Kärrholm (M), som utreder fängelselagen, och Helena Berglund, ordförande i föreningen för transpersoner FPES (Studio Ett 22/12).
Ingen av dem försökte låtsas att saken är enkel. De pratade både om rättigheter för personen som har bytt kön och om situationen för övriga intagna. Och även om de hade olika ingångar, där Kärrholm betonde det biologiska könet, var båda konstruktiva och landade i att det även framöver kommer att behövas individuella prövningar.
Frågan är sannolikt varken svårare – eller enklare – än så.
Läs mer:
Susanne Nyström: För tio år sedan begick Moderaterna en dödssynd – utan att någon märkte det
Susanne Nyström: SVT-dokumentären om Joakim Lundell är bara början




