I veckan bjöd Aftonbladet på ett klassiskt kvällstidningsgräv. Tre vita och lika många svarta män, utrustade med dolda kameror, försökte komma in på åtta populära klubbar i centrala Stockholm.

De vita släpptes in på sju ställen. De svarta på ett.

I ett fall handlade det om åldersgränsen. I de andra var motiveringen till nekandena att de inte stod på listan, vilket gällde alla i experimentet. Ett vanligt trick bland klubbar för att kunna välja och vraka bland potentiella gäster, utan att sållningen märks vid varje enskilt tillfälle.

Flera fall av diskriminering på grund av hudfärg, alltså.

Vad säger då krogcheferna, när Aftonbladet hör av sig?

En svarar att det inte finns någon selektivitet i dörrpolicyn. En annan ser allvarligt på påståendena, eftersom det ”är en självklarhet” att alla ska känna sig välkomna. Och en tredje förklarar att det ska vara lika för alla.


I Aktuellt konstaterar Sveriges kändaste dörrvakt, Fadde Darwich, i dag krögare, att problemet har pågått i många år och att direktiven kommer från ägarna.

Det är möjligt att de menar vad de säger och att det bara har råkat bli stor skillnad mellan vision och verklighet. Men under årens lopp har det varit lite för många avslöjanden som pekar i samma riktning, för att det ska kännas som en slump. Särskilt eftersom det finns flera vittnesmål om att diskrimineringen är orkestrerad uppifrån.

2013 rapporterade Sveriges Radio om krogägare som gett vakter och entrévärdar instruktioner om att diskriminera personer med invandrarbakgrund genom att neka dem inträde. I Aftonbladets granskning berättar en vakt samma sak. Och i Aktuellt konstaterar Sveriges kändaste dörrvakt, Fadde Darwich, i dag krögare, att problemet har pågått i många år och att direktiven kommer från ägarna (7/5).


Om en krog blir påkommen med diskriminering bör den få en varning. Nästa gång en ännu skarpare. Och vid tredje tillfället ryker tillståndet.

Ambitionen att alla ska behandlas lika verkar alltså på många ställen inte vara genuin. Men det finns ett enkelt sätt att förbättra den inställningen på.

I Stockholms riktlinjer för serveringstillstånd står att utelivet ska vara tillgängligt för alla och att ingen ska utsättas för diskriminering på grund av exempelvis etnisk tillhörighet. Om någon blir dömd dras därför tillståndet in, enligt socialborgarråd Alexander Ojanne (S).

Men varför vänta på att någon åker dit, vilket sker rätt sällan? Varför inte göra som Systembolaget, som låter unga människor handla i butikerna ”undercover”, för att säkerställa att det inte slarvas med legitimationskontrollen?

Om en krog blir påkommen med diskriminering bör den få en varning. Nästa gång en ännu skarpare. Och vid tredje tillfället ryker tillståndet.

Då kommer alla klubbar med överlevnadsinstinkt att tänka sig för innan de säger att stället är fullt.

Läs mer:

Susanne Nyström: USA-ambassaden ställer absurda krav på Stockholms företagare

Susanne Nyström: Anna-Karin Hatt gav ett tydligt besked i SVT-debatten

Share.
Exit mobile version