Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har nu formellt tagit emot översynen av överskottsmålet.
– Att nästan nio av tio i Sveriges riksdag står bakom det här är en väldig styrka, säger hon på en pressträff.
– Det är en styrka att vi är överens, men också att vi är överens om att inte lämna överskottsmålet för ett underskottsmål.
Redan i mitten av oktober berättade kommittén att sex av riksdagens åtta partier är överens om att slopa det så kallade överskottsmålet i statsfinanserna, för att i stället införa ett balansmål 2027.
Det nya ramverket beräknas frigöra cirka 25 miljarder kronor extra för budgetsatsningar per år.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet hade velat gå ännu längre. Även LO och Svenskt näringsliv anser att staten har råd att gå med underskott i kortare perioder för att kunna låna och investera mer.
Men både finansministern och kommitténs ordförande Hans Lindberg är tydliga med att inga undantag kommer att göras för stora investeringar. Möjligen kan man göra ”avvikelser”, som till exempel gjordes under pandemin eller för att stödja Ukraina.
Hur det blir med finansieringen av ny kärnkraft, som kan komma att kosta flera hundra miljarder, vill finansministern inte svara på. Förslaget är ännu inte klart. Men det är inte en ”avvikelse” i hennes ögon.
– Det är ett typexempel på en lång investering som andra kommer att göra investeringar i. Det är inte staten själv som kommer att låna, bygga, äga och driva dessa. Men staten kommer att finnas med som en garant, för att det ska kunna få fart, och då tillfälligt låna, säger Svantesson.
– Skillnaden är att det här inte kommer att stå mot välfärd. Pengarna ska betalas tillbaka, det är mer kortsiktiga lån.
Sedan 2019 ligger överskottsmålet på 0,33 procent av BNP över en konjunkturcykel.
