När Elisabeth Svantesson på torsdagen presenterade regeringens och Sverigedemokraternas budget målade hon upp en försiktigt positiv bild av utvecklingen de kommande åren. Tillväxten ökar, konsumtionen stiger och inflationen är nedkämpad.
– Inflationen är roten till så mycket som är dåligt för ekonomin och hushållen. Människor har sett sina löner sjunka och det har varit väldigt tufft för många, säger Elisabeth Svantesson.
Samtidigt befinner sig Sverige fortfarande i lågkonjunktur och den väntas hålla i sig fram till 2026.
– Jag ser ljus i tunneln men det är viktigt att påminna om att det är osäkert. Det finns mycket som kan hända i omvärlden.
Trots förhoppningarna om en vändning i ekonomin väntas både arbetslösheten och sysselsättningen ligga kvar på en hög nivå de kommande åren. Enligt regeringens prognos kommer arbetslösheten ligga på 8,3 procent både i år och nästa år, för att sedan sjunka tillbaka marginellt under 2026.
Elisabeth Svantesson pekar på att arbetslösheten i Sverige på många sätt är tudelad. Det råder brist på arbetskraft i flera sektorer samtidigt som många utrikesfödda har svårt att få in en fot på arbetsmarknaden.
– På grund av lågkonjunkturen ser vi att allt fler stannar i arbetslöshet längre.
Bara en mindre del av regeringens satsningar i höstbudgeten riktar sig till arbetsmarknaden. Det handlar bland annat om yrkesutbildning och ett ökat anslag till Arbetsförmedlingen.
– Vi behöver göra mer men det viktigaste nu är att få i gång hjulen och att konjunkturen vänder.
Som DN tidigare berättat går nästan hälften av regeringens samlade reformutrymme på 60 miljarder kronor till olika skattesänkningar. Totalt lägger Tidöpartierna cirka 28 miljarder kronor på att sänka skatten nästa år. Den största summan går till ett nytt jobbskatteavdrag som ger normalinkomsttagare cirka 250 kronor lägre skatt varje månad.
Samtidigt justeras brytpunkten för statlig skatt upp. Det gör att de med höga inkomster får mer i kronor räknat än de med lägre inkomster. Den sammanlagda effekten av jobbskatteavdraget och brytpunkten blir för den som tjänar 41 000 kronor i månaden en skattesänkning med 372 kronor. Den som tjänar 62 000 kronor får 835 kronor i lägre skatt varje månad.
Dessutom föreslår regeringen att avtrappningen av jobbskatteavdraget för dem med löner över 62 000 kronor slopas. Det ger ytterligare skattesänkningar för dem med de högsta inkomsterna.
Finansministern understryker att alla får sänkt skatt och försvarar att höginkomsttagare får sänkt skatt.
– När marginalskatten sänks kommer fler att få behålla mer av sin lön. Marginalskatten är en dålig skatt som hämmar långsiktig tillväxt.
Läs mer: Hushållen pressade – här är budgetförslagen som kan påverka plånboken
