När året närmar sig sitt slut tvingas finansministern konstatera att det går trögare än väntat för Sveriges ekonomi. Arbetslösheten stiger, tillväxten tappar fart och medborgarna håller hårt i plånboken.
I tidigare prognoser hoppades regeringen att vändningen redan skulle ha kommit och att tiden fram till nästa val skulle präglas av framtidstro och stigande välstånd.
När vänder det?
– Vi bedömer att det ska vända nästa år, även om vi då fortfarande är i lågkonjunktur. Vi har räntesänkningar och skattesänkningar och förhoppningsvis ska den globala efterfrågan öka. Men med det sagt så finns det också väldigt många osäkerheter.
Enligt finansministern finns det just nu ingen särskild plan för att bromsa den utdragna lågkonjunkturen. Hon pekar på att regeringen lade fram en expansiv budget i höstas och att skattesänkningarna kan få hushållen att börja spendera mera under det kommande året. Hon hoppas också på att reallönerna stiger och att räntesänkningarna ger effekt.
Kommer medborgarna att ha det bättre 2026 än när du tillträdde?
– Den bedömningen gör ju vi. Ekonomin vänder och vi kommer ha mer av reallöneökningar i stället för reallöneminskningar. Många får lägre boendekostnader och sänkta skatter. Sen finns det vissa hushåll som fortfarande kommer att ha det tufft.
I sin senaste prognos bedömer regeringen att hushållens konsumtion kommer att vara fortsatt måttlig även under 2026. Reallönerna kommer också att vara lägre än vad de var när regeringen tillträdde.
Vad är det då som har blivit bättre?
– Först och främst så går det åt rätt håll. Om vi inte hade gjort en skattesänkning i år och den vi gör nästa år så hade det blivit väldigt tufft för många. Det leder ju till att man har det bättre än om vi inte hade haft den här politiken.
Vilket råd skulle du ge till ett ungt par som vill flytta till Stockholm och ska söka bostad?
– Jag vill nog inte ge de unga ett råd. Jag vet att det är väldigt tufft att ta sig in på bostadsmarknaden. Men ett råd skulle vara att börja spara tidigare, vi underlättar sparandet i ISK nästa år. Sen ska vi se till att göra mer för att öka rörligheten på bostadsmarknaden men det får vi återkomma vi till.
Inför det senaste valet lovade Tidöpartierna att börja bygga ny kärnkraft redan under den här mandatperioden. Regeringens plan är under våren att lägga fram ett förslag om hur det ska finansieras.
Förslaget var nyligen ute på remiss och kritiken var stenhård från flera remissinstanser, inklusive regeringens egna expertmyndigheter. Kritiken handlar bland annat om att regeringen går för snabbt fram och inte kan visa att det är samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ny kärnkraft.
Men Elisabeth Svantesson försvarar regeringens planer.
– Kärnkraft behövs. Vi behöver även sol och vind, men vi behöver kärnkraften för att få stabilitet. Och då behöver staten vara med och ta ett ansvar.
Den marknadsliberala tankesmedjan Timbro underkände nyligen regeringens kärnkraftsplaner. Timbro kallar regeringens modell för ”marknadsmanipulation” och ”socialisering”.
Vad säger du om den kritiken?
– Jag håller inte med. Alls. Om man säger så är man också svaret skyldig. Vad är det då Sverige ska göra? Hur ska vi få mer el? Hur ska vi ställa om? Hur ska vi elektrifiera mer?
Men hur känns det att få den här kritiken från höger?
– Det berör mig inte. Det är för att jag är helt övertygad om att vi gör rätt saker. Jag tror på det här och jag är övertygad om att det behöver göras.
Är det samhällsekonomiskt lönsamt att bygga ny kärnkraft?
– Det återstår ju att se. Problemet här är ju att det inte finns något alternativ, eftersom det behövs baskraft och en stabil elproduktion i Sverige. I det här fallet så menar jag att det är ungefär som att vi inte skulle haft järnväg. Alternativkostnaden är väldigt hög.
Har ni gjort någon samhällsekonomisk analys?
– Det låter ungefär som att vi ska hitta på något nytt. Vi är ett kärnkraftsland, och nu ska vi fortsätta bygga kärnkraft. Alla inblandade här vet ju att det inte finns någon annan bättre teknik i dag. Kärnkraft finns och vi vet att det krävs långa investeringar som är både nödvändiga och kostsamma. Därför så förstår jag nästan inte frågan.
Statliga Konjunkturinstitutet skriver i sitt remissvar att det inte är klarlagt att ny kärnkraft kan motiveras ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. Energimarknadsinspektionen avstyrker hela förslaget och menar att det behövs djupare analyser om vad kostnaderna blir för samhället. Även en rad andra instanser pekar på att det behövs djupare analyser.
Har de fel?
– Jag håller inte med. De gör en annan bedömning än vad vi gör. Här handlar det om alternativen. Det är ju inte så att Konjunkturinstitutet berättar hur vi ska göra i stället. De gör den ekonomiska bedömningen. Men det finns ju ingen annat färdigt alternativ till kärnkraft för att få så mycket stabil och ren el i Sverige.
Vad de menar är att det inte är tillräckligt utrett?
– Jag menar nog motsatsen därför att kärnkraft är välbeprövad och den finns. Vad jag vet finns inga andra mogna alternativ. Kärnkraften är det vi har och det är en välbeprövad metod.
Fakta.Förslaget om ny kärnkraft
￭ Tidöpartiernas mål är att två nya reaktorer ska byggas till 2035, med ytterligare utbyggnad till 2045. Det var dock länge sedan det var lönsamt att investera i ny kärnkraft.
￭ Därför fick regeringens utredare Mats Dillén i uppdrag att föreslå hur man kan utforma ett statligt stöd till byggandet av nya kärnkraftsreaktorer. Hans förslag vilar på tre grundpelare.
Förmånliga lån. Staten lånar upp 75 procent av det kapital som behövs för att bygga reaktorerna. Kärnkraftsbolagen får ordna resterande 25 procent. Poängen är att svenska staten kan låna till lägre ränta än företagen. Utredningen räknar med lån på 300 miljarder kronor men vill ta höjd för 600 miljarder.
Garanterat elpris. Utredaren föreslår 80 öre per kilowattimme, men i praktiken skulle det bli en förhandlingsfråga mellan staten och bolagen. Hamnar marknadspriset lägre så går staten in och ersätter bolagen för mellanskillnaden. Detta bekostas med en elskatt. Skulle priset stiga över den överenskomna nivån så ska överskottet gå tillbaka till staten.
Riskdelning. När reaktorerna kommit i drift görs en bedömning av lönsamheten. Är den dålig så sänks räntan på lånen. Är lönsamheten god så höjs räntan. Den garanterade prisnivån kan också justeras beroende på hur det går för bolagen.
￭ Utredarens uppdrag var att föreslå finansiering av just ny kärnkraft. Det ingick inte att väga kärnkraften mot alternativa lösningar. Lagen om stödet föreslås träda i kraft i maj nästa år.
Regeringens finansieringsmodell för ny kärnkraft innebär att staten ska gå in och garantera lån för flera hundra miljarder kronor och att kärnkraftsproducenterna ska få ett fast pris för den el de levererar. Tanken är att staten ska få tillbaka sina pengar i ett senare skede men modellen innebär ändå att staten tar en ekonomisk risk.
Är det rimligt att genomföra ett så här stort projekt utan att ha gjort den här genomgripande analysen som flera expertmyndigheter efterlyser?
– Ja, det är rimligt. Och jag ser både mig själv och statsministern och många andra som ansvarsfulla. Vi skulle ju aldrig göra detta om vi inte var övertygade om att kärnkraft behövs.
Litar du på expertmyndigheternas prognos om det framtida elbehovet?
– Ingen av oss vet exakt hur mycket el som kommer att behövas 2045. Den bästa bedömningen är den som Energimyndigheten har gjort och den får vi lita på.
Varför litar du på den här prognosen men inte på expertmyndigheternas invändningar mot ert förslag?
– Jag litar på våra myndigheter, men jag kommer inte alltid till samma slutsats. Det är inte alltid jag håller med varken Timbro, myndigheter eller andra. Men vi fattar ju ett beslut utifrån det vi ser behövs och det vi ser inte finns. Jag menar att flera av de här som missbedömer att det finns andra, mogna, färdiga vägar.
Läs mer: Elisabeth Svantesson (M): Inget undantag för kärnkraft i de nya budgetreglerna
