Enligt finansministern började ekonomin återhämta sig i slutet av förra året – men den utvecklingen är nu bruten efter Trumps tullkrig, som de senaste veckorna skapat oreda i världsekonomin. Handelskriget är en av de riskbilder som materialiserat sig, och blivit värre än vad många bedömt, säger Svantesson.
Regeringen bedömer att BNP minskar från 2,1 till 1,7 procent nästa år och att den inte ökar året därefter heller.
– Det här är sorgligt att en av våra partners behandlar sina vänner på det här sättet. Det leder till en försämring för de allra flesta. Skadan för den amerikanska politiken finns där, det kommer att kräva tid att bygga upp förtroendet.
Osäkerheten om vad som gäller med tullarna tynger världsekonomin, menar hon.
– Trots pausen med tullarna så är det höjda tullar och det kommer att påverka svensk ekonomi. Det vi är med om nu har vi aldrig tidigare upplevt, säger Svantesson.
Även om allt skulle dras tillbaka så har det skadat världsekonomin.
Tillväxten kommer att dämpas, bland annat genom att exporten till USA minskar. Det sker eftersom varorna blir dyrare att importera.
Regeringen kommer att agera för att stötta den svenska ekonomin.
– När EU förhandlar med USA ska vi göra det genom en styrkeposition, vi är större tillsammans.
Frihandelsavtal med andra länder blir ett sätt att motverka utvecklingen.
Regeringen utökar budgeten med 11,5 miljarder.
– En stor del är konjunkturåtgärder för att få hjulen att snurra och stötta den svenska ekonomin.
Bland annat förstärks rot-avdraget för att stötta byggbranschen, något som presenterats i en extra tilläggsbudget tidigare i år. Från maj och resten av året utökas rot-avdraget från 30 procent av arbetskostnaden till 50 procent.
Andra budgetsatsningar som Svantesson pekar på är extra pengar till vägunderhåll och till för att stötta arbetslösa, bland annat genom att höjningen av a-kassan tidigareläggs och mer pengar till arbetsmarknadsutbildningar.
Här är några av de områden som får mer pengar i år:
● Försvar och samhällets krisberedskap. Budgeten ökar med cirka 5,6 miljarder kronor
● Näringsliv. Budgeten ökar med cirka 2,2 miljarder kronor främst genom satsningen Industriklivet med 2,19 miljarder kronor
● Ekonomisk trygghet vid arbetslöshet. Budgeten ökar med cirka 1,2 miljarder kronor, främst på grund av ökade bidrag till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, samt bidrag till lönegarantiersättning.
För hushållens del pekar Svantesson bland annat på att bränslepriserna sjunkit mycket, att man sänkt skatter, bland annat på sparande, och att man räknar med att det blir reallöneökningar i år.