Cricket var Sveriges snabbast växande sport när den valdes in i Riksidrottsförbundet, RF, för ganska exakt tio år sedan.
Men i stället för ett lyft som etablerad idrott väntade interna maktkamper och ekonomisk kris med nio årsmöten på fyra år.
I maj 2023 drog RF in det statliga ekonomiska stödet till Cricketförbundet. Anledningen var bristande föreningsdemokrati.
Drygt ett år senare, i augusti 2024, såg RF en godtagbar förändring och beviljade cricketen 3,26 miljoner kronor för 2025.
Shahid Sarwar Khan skakar på huvudet när strulet i förbundet kommer på tal.
– Makt och politik, det är alltid något sådant. Folk klagade på bristande insyn, sedan satte RF ner foten, säger han.
Den 41-årige ingenjören, med rötter i Pakistan, är grundare och mångårig ordförande i den framgångsrika Malmöklubben Evergreen Cricket Club.
Han är också fortfarande spelaren i laget som vunnit fem SM-guld och har en historisk svit på 67 raka matcher utan förlust.
– När vi fick stryk pratade ingen om dem som slog oss, utan alla pratade om hur vi kunde förlora, säger Shahid Sarwar Khan och skrattar.
Cricket har gamla anor och växte ut till en nationalsport i England på 1800-talet. Britterna tog sporten med sig ut i samväldet där den fick fäste runt om i världen i länder som Indien, Pakistan, Sydafrika, Australien och Nya Zeeland.
Efter fotboll är cricket den sport i världen som lockar mest fans – runt 2,5 miljarder.
Spelarna i Evergreen CC från Malmö ger en tydlig bild av den internationella mixen. Jobb, studier eller kärlek tog dem till Sverige. Och så en flyktingvåg från Afghanistan.
– Vi har många spelare från Afghanistan, men även från Sri Lanka, Pakistan, Indien och Zimbabwe, plus en del från Nya Zeeland och Australien, berättar Shahid Sarwar Khan.
– De förenas av en sak och det är cricket. Jag tycker det är jättefint. Du glömmer alla konflikter och bara spelar. Sport kan visa hur vi alla kan fungera tillsammans.
Men inga Svensson, Persson eller Nilsson?
– De förstår inte, alltså, de förstår inte sporten i grunden. När de gör det blir det lättare att rekrytera. Sedan tror jag att svenskar generellt tycker det tar för mycket tid. En match varar i fyra timmar och då är det ändå det mindre formatet.
Den här söndagen i juni väntar allsvensk toppmatch mot Rising Phoenix från Stockholm.
Laget rullade in i Skåne redan på fredagen och spelade sedan ett par matcher under lördagen. Efter söndagens match mot Evergreen CC bär det av hemåt igen.
– Det är stora uppoffringar för familjen där hemma, det här blir som en andra familj. Kärleken till sporten för oss samman, säger lagkaptenen Darshan Lakhani med rötter i Indien.
En allsvensk fotbollsmatch i Malmö brukar dra runt 20 000 åskådare. En allsvensk cricketmatch?
– Ibland är familjerna med, då grillar vi efteråt och går ner till stranden, säger Shahid Sarwar Khan.
Nu är det bara en och annan hundägare som stannar till på Limhamnsfältet. Som till exempel Brett Kinnaird, en australier som flyttade till Malmö i januari med sin svenska flickvän.
– Du måste förstå sporten för att älska den och de här killarna är riktigt bra, säger han med hunden Billie vid sin sida.
Limhamnsfältet har ett par cricketbanor numera, men det är vad det är; svagt kritade linjer i gräset med små koner som markerar banans yttre gräns.
– Vi trivs bra här, de (Malmö stad) klipper gräset, men vi hade behövt en ny container till våra grejer. Det regnar in i den vi har, så det mesta av vår utrustning får vi ta med oss hem, berättar Shahid Sarwar Khan.
En toalett nära banorna hade inte heller varit fel.
– Nu får vi visa vägen för våra gäster till de offentliga toaletterna en bra bit härifrån. Först går du höger, sedan vänster … ja, du förstår, det blir lite pinsamt för oss.
Efter flera timmars cricket på Limhamnsfältet står Rising Phoenix som segrare i det allsvenska toppmötet.
Innan lagen skiljs åt äter de ihop och det är hemmalaget som står för det.
Shahid Sarwar Khan har fixat mat för 50 personer.
– Det blev en vegetariskt rätt med naanbröd. Våra gäster föredrog det, säger han.
