En viss finansiering är redan ordnad och Raoul Wallenberg-institutet har redan anställt personal för att arbeta med uppbyggnaden av databasen.
– Vi har stöd av en stiftelse som heter Justa Gardi som ger oss en stabil, långsiktig finansiering. Men att bygga databaser är ju inte gratis så det krävs mer finansiell muskelkraft. Det jobbar vi på nu, säger Peter Lundberg.
Flera universitet och länder har redan ställt sig bakom idén att bygga en världsunik databas över ”påstådda brott mot den internationella humanitära rätten”, alltså brott mot krigets lagar.
Runt 120 miljoner människor i världen befinner sig på flykt undan krig, konflikter och förföljelse, enligt UNHCR. Inte sedan andra världskriget har det pågått så många väpnade konflikter som i dag. Flera, som de i Gaza och Myanmar, är svåra för omvärlden att få tillträde till och därför är det svårt att undersöka krigsbrott.
Vad som är ett brott mot den humanitära rätten regleras bland annat av Genèvekonventionerna från 1949.
– Det är inget fel på reglerna. Den stora frågan är ju bristen på respekt och efterlevnad av parter i konflikten. Och det gäller stater men också icke-statliga aktörer, säger Peter Lundberg.
Tanken är att de som främst rapporterar in till databaser är organisationer och andra aktörer som finns på plats i konfliktzonerna.
– Vi vill vara ett nav i en motor som bygger på ett internationellt samarbete, säger Peter Lundberg.
En anledning till att idén med en heltäckande databas kommer nu är för att man kommer kunna ta hjälp av AI för att sortera och kategorisera den stora mängden data.
Vem bestämmer vad som ska kunna rapporteras in?
– Vi kommer upprätta olika standards och protokoll att utgå ifrån när det gäller vad som krävs, som till exempel antal källor, för att kvalificera in sig i databasen.
Databasen kommer inte gå ut med några namn på vare sig offer eller förövare. Källorna kommer också skyddas för att inte förvärra situationen för någon.
Vad är målet med databasen?
– Det här handlar om att för första gången kunna få en överblick över omfattningen av brott mot den humanitära rätten i konflikter och bättre kunna analysera och se mönster. Vi är ingen åklagare eller domstol, utan kommer bidra med akademisk kunskap, säger Peter Lundberg.
Han jämför med organisationen Transparency International som kartlägger korruptionens utbredning i världen. Deras data kan till exempel vägleda vilka områden som man måste vara särskilt vaksamma på när man planerar insatser för humanitärt bistånd.
Om allt går enligt plan kommer Raoul Wallenberg-institutets databas vara igång och fungera fullt ut år 2028.
Fakta.Krigets lagar
Internationell humanitär rätt fastställer vad som får och inte får göras i en väpnad konflikt. Lagarna syftar bland annat till att skydda civila och krigsfångar. Våld, tortyr, förödmjukande behandling och mord är förbjudet.
Genèvekonventionerna från 1949 är kärnan i internationell humanitär rätt.
