Högtidligt tog statsminister Ulf Kristersson tidigare i maj emot Indiens premiärminister Narendra Modi och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen på World of Volvo i Göteborg. Bland talepunkter om säkerhet, teknikutveckling och handel fanns ett ämne som stack ut.
– Sverige är stolt att tillsammans med Indien vara på väg mot Venus, sa Ulf Kristersson vid den gemensamma presskonferensen.
Det är förstås inte någon bemannad rymdexpedition. Det Kristersson refererar till är ett samarbete som pågått sedan 2017 där svenska forskare vid Institutet för rymdfysik, IRF, i Kiruna ska hjälpa den indiska rymdstyrelsen Isro.
2028 kommer Indien att inleda rymduppdraget Venus Orbiter Mission som går ut på att skicka en liten obemannad rymdsond till vår grannplanet. Med ombord kommer det att finnas ett mätinstrument som utvecklats och byggts på IRF.
– Det här är en unik chans att lära sig mer om Venus, säger Stas Barabash som är professor och ställföreträdande generaldirektör på IRF.
För flera miljarder år sedan tros stora delar av Venus yta, likt jorden, ha varit täckt av hav. Men vi vet i dag inte hur det gick till när planeten torrlades.
– Venus var ganska lik jorden till en början, men sedan hände något. Venus har i dag 100 gånger tyngre atmosfär än jorden (det är ungefär samma tryck på planets yta som det är en kilometer under havsytan på jorden reds.anm.) och planeten har tappat allt vatten som fanns där förut, säger Stas Barabash.
Det svenska instrumentet, som kallas för Venusian Neutrals Analyzer, ska användas för att mäta neutrala partiklar i Venus omgivning. Det kan hjälpa till att skapa en förståelse för hur planetens övre atmosfär växelverkar med den omgivande rymden – och kanske hjälpa oss att förstå hur Venus och jorden kunde få så olika öde trots att de en gång i tiden varit tvillingplaneter.
– En förklaring skulle kunna vara att Venus inte har något eget magnetfält, vilket jorden har. Kan det ha spelat roll för att vattnet försvann? Det är en sådan fråga som vi gärna vill ha svar på, säger Stas Barabash.
Det är inte det statliga svenska forskningsinstitutet första tur till Venus. IRF bidrog med instrument även till den europeiska rymdorganisationen ESA:s rymdsond Venus Express, som låg i omloppsbana runt planeten mellan 2006 och 2014.
Det samarbetet beskrivs i dag som en succé, och data från de svenska mätningarna används fortfarande i ny forskning för att förstå hur Venus atmosfär interagerar med solvindarna – trots att det gått över tio år sedan rymdsonden togs ur bruk.
Läs mer:
Svart hål ströp galax långsamt till döds
Maria Gunther: Vad ska vi egentligen göra på månen?
Första bilderna från månens baksida
