Nyheten presenterades på en mässa i Paris i november: Stridsbåt 90 kan numera vara ute på skarpa uppdrag helt utan besättning.
Modellen är en ikon i det svenska försvaret som i decennier skickats till flottor över hela världen. Bland annat i Ukraina, som fick tio svenska stridsbåtar förra sommaren.
För ett otränat öga kan båten se ut som den gjort sedan 90-talet, med karaktäristisk landstigningsfunktion och styrhytt i fören. Allt för att den som kör ska känna hur hårt vädret är och lättare kunna manövrera i grunda vatten.
Men under skalet ser det annorlunda ut.
– Genom åren har Stridsbåt 90 gått från att användas för transporter till att kunna verka direkt från båten, säger Anders Hellman, affärsenhetschef på Dockstavarvet som ägs av Saab och som tillverkar båtmodellen.
En stor svart väska på bordet framför oss i mötesrummet på varvet beläget mellan Härnösand och Örnsköldsvik illustrerar utvecklingen mot en mer obemannad framtid.
De två vattenjetmotorerna på vardera 900 hästkrafter mullrar i Dockstafjärden när Emil Jonze, chefsingenjör för Saabs Autonomous Ocean Core, sätter ena handen på ratten och trycker fram reglagen som är placerade på samma sätt i väskan som i stridsbåten. Via livekameror kan vi se hur den körs i hög fart utan någon i styrhytten. Ungefär som en radiostyrd båt.
Men varför?
– Om det är en situation där vi kan utföra en uppgift obemannat och inte riskera en människa så kommer vi att göra det, säger Emil Jonze.
Tanken är att den autonoma tekniken ska kunna användas på fler typer av fartyg, men användningsområdena varierar helt utifrån vad respektive båt utrustas med.
– Tänk dig ungefär som en mobiltelefon som redan har vissa grundläggande funktioner, men där appar kan läggas till för att skapa helt nya förmågor. Ungefär så fungerar det med stridsbåtens olika system.
Vapen är bara en del. Det finns också teknik för att automatiskt spana i luften och i havsmiljön, sjösätta undervattensfarkoster automatiskt från båten eller att identifiera, dokumentera och återrapportera information om okända fartyg.
I huvudsak är plattformen byggd för uppdrag i konflikter.
– Man kan ge båten en uppgift, fälla ihop väskan och lämna platsen. Men den kan också användas i ett helt övervakande läge. Då stannar båten så fort du stänger av väskan eller om den tappar kontakten.
Enligt Emil Jonze kan systemen på egen hand förstå sin omgivning i taktiska syften och hantera situationen utifrån det. En viktig del har också varit att tekniken ska vara lätt att använda.
– I stället för att tre personer ska bemanna en båt kan lika många ansvara för sex förarlösa stridsbåtar, säger han.
En obemannad stridsbåt kan exempelvis köra ut till en viss plats medan den själv upptäcker och undviker hinder i vattnet. Sedan kan den hålla positionen flera dagar i sträck och meddela om den upptäcker något utifrån givna instruktioner.
Helt automatiskt, om man vill.
– Den mentala tröttheten ute på sjön kan bli ganska påfrestande. Nu kan vi hantera det, minska riskerna för personal och samtidigt täcka in stora områden under en längre tid.
På Folk och försvars rikskonferens nyligen pekade försvarsminister Pål Jonson (M) på att Sverige måste bejaka teknikutvecklingen kring automation och AI. Han påtalade att uppemot en tredjedel av den amerikanska försvarsmakten väntas vara autonom om ett årtionde.
Samtidigt stod det klart att Sverige snart skickar en väpnad styrka till en Natoinsats på Östersjön för att stärka säkerheten efter den senaste tidens kabelbrott.
– Utmaningen är att det krävs stora resurser för övervakningen av vårt inre hav, så även där kommer den här typen av obemannade plattformar att få stor betydelse, säger Emil Jonze.
Hittills har omkring 300 exemplar av Stridsbåt 90 tillverkats. Kunderna finns bland annat i Norge, Mexico, Ukraina och USA.
Båtbyggandet går nu på högvarv med uppemot en fördubbling av produktionen inom de närmaste åren, vilket kräver både fler medarbetare och ökade ytor, enligt Anders Hellman på Dockstavarvet.
– Det finns aktörer som försökt att kopiera vår stridsbåt, men vi har utvecklat produkten under mer än 30 år med alltifrån gångjärn till var ventiler ska sitta och hur sensor- och vapensystem utvecklas. Djävulen sitter i detaljerna.
Fakta.Stridsbåt 90 och Dockstavarvet
Stridsbåt 90 HSM tillverkas på Dockstavarvet, som sedan 2017 ägs av Saab.
Dockstavarvet tillverkar även patrullbåtar och lotsbåtar. Bland kunderna finns svensk och utländsk försvarsmakt, utländska tullverk och den svenska Polismyndigheten.
Cirka 300 stridsbåtar har levererats, varav ungefär 100 för exportmarknaden.
Senaste versionen för Sverige heter Stridsbåt 90 HSM. H står för kapaciteten att transportera en halv pluton (18 soldater). S och M står för skyddad respektive moderniserad.
Stridsbåten är främst byggd för spaning och snabb transport av trupp och materiel, men kan också sättas in vid strid.
Den har dubbla vattenjetmotorer och är 16,3 meter lång.
Källa: Saab
