DN ringer den tillträdande ständiga sekreteraren på det laddade klockslaget 13 – men det är en söndag i slutet av december, inte en torsdag i början av oktober.
Det är just vid det klockslaget, och i den månaden, som Svenska Akademiens ständiga sekreterare traditionsenligt kliver ut genom dörren i Börshuset för att tillkännage årets Nobelpristagare i litteratur. Den uppgiften faller hädanefter på Ingrid Carlberg.
Redan skymmer det över Sverige och Ingrid Carlberg är aningen trött efter gårdagens festliga högtidssammankomst med efterföljande middag.
– Det blev sent i går, inte överdrivet sent, men jag är lite trött i dag, säger hon.
Likväl tar hon sig tid för en kort intervju om det som väntar efter den 1 juni 2026, då hon som den andra kvinnan någonsin ska axla rollen som de adertons sekreterare.
– Jag hoppas verkligen att vi har kommit längre än att det ska vara något uppseendeväckande med att en kvinna väljs till ständig sekreterare.
När Sara Danius tillträdde 2015 var endast sex av de aderton kvinnor, de är lika många i dag efter att Tua Forsström 2024 lämnade sin stol – som fortfarande är vakant. Om det i framtiden kommer att bli en mer jämlik könsfördelning i Börshuset återstår att se.
– Vi är sex starka kvinnor i dag, vi kommer säkert att bli fler i framtiden, säger Ingrid Carlberg.
Sara Danius avgick 2018, mitt under krisen i Akademien. Rollen som sekreterare axlades då tillfälligt av Anders Olsson innan den färska ledamoten Mats Malm 2019 tog plats vid rodret. Det är han som nu med varm hand lämnar över till Ingrid Carlberg
– Mats har varit otroligt viktig för Akademien och jag hoppas kunna fortsätta hans fina arbete. Den goda stämning som i dag kännetecknar vårt arbete är mycket hans förtjänst.
När det gäller Mats Malms arbete utåt lyfter Ingrid Carlberg särskilt fram hans delaktighet i projektet ”En bro av poesi” – en antologi med dikter som delades ut till alla sexåringar i Sverige för några år sedan.
– Han har gjort mycket för Akademiens närvaro i skolorna. Den uppväxande generationen måste få möjlighet att smittas av samma läslusta som i barndomen drabbade mig.
Ingrid Carlberg växte upp i den västmanländska bruksorten Surahammar, som dotter till en bergsingenjör och en sjuksköterska. Lusten att läsa väcktes tidigt.
– Litteraturen och språket har betytt oerhört mycket för mig. Det är något som jag hoppas kunna förmedla i min nya roll, lusten och glädjen i att läsa och skriva.
Den läskris bland unga som ständigt diskuteras ser hon som ett direkt hot mot demokratin. Samma sak gäller det hatspråk som hon menar håller på att utarma det svenska språket.
– I dag är det offentliga språket fullt av hat och tillmälen, det saknas nyanser.
Språkvårdare, litteraturfrämjare, välgörare och utgivare av de svenska ordböckernas ordbok – Svenska Akademiens arbetsuppgifter är legio, men de flesta känner de aderton som den skara som årligen utser mottagaren av Nobelpriset i litteratur.
I den polariserade värld som vi nu lever i, där mänskliga rättigheter och demokratin är på tillbakagång, menar många att Nobelpriset har fått en stärkt betydelse. När DN i somras intervjuade Nobelstiftelsen tidigare vd Lars Heikensten sade han att priset står för vissa värderingar som det nu är extra viktigt att hålla fast vid.
Ingrid Carlberg kan sitt Nobelpris och sin Alfred Nobel – 2019 gav hon ut en omfångsrik biografi över prisets instiftare – och hon understryker vikten av yttrandefrihet.
– Det är en av Akademiens kärnfrågor och den är även viktig för mig personligen. I dag är det tyvärr så att det fria ordet hotas på många ställen. Akademien är ingen politisk aktör, men det fria ordet är en förutsättning för att det ska kunna skapas stor litteratur.
Ingrid Carlberg valdes in i Svenska Akademien år 2020. Akademien hade då börjat få styrfart igen efter den kris som hållit på att slita den i stycken inför öppen ridå. Av de upprivande krisåren finns i dag inga spår i Börshuset, menar Ingrid Carlberg.
– Akademien såsom jag har lärt känna den kännetecknas av arbetslust, engagemang och laganda, säger hon.
Ingrid Carlberg har varit författare på heltid de senaste 15 åren. Innan dess var hon anställd som reporter på DN i två decennier, en tjänst som hon 2010 sade upp sig från.
– Jag fick inte tjänstledigt för att skriva min bok om Raoul Wallenberg. Om jag inte sagt upp mig hade jag med största sannolikhet varit kvar – med vad jag hoppas långa tjänstledighetsperioder för skrivandet. Jag trivdes bra på DN, men böckerna lockade mer.
I efterhand var det helt rätt beslut att satsa på boken om svensken som under andra världskriget räddade tusentals judar. ”Det står ett rum här och väntar på dig” (2012) blev hennes stora genombrott som författare och början på en bana som yrkesförfattare.
Det mörknar över Sverige och det har blivit dags för Ingrid Carlberg att tända det fjärde ljuset. Julen ska hon fira med maken och sina två vuxna barn.
Vad hon ska läsa i jul vill hon förstås inte säga. Det skulle se illa ut om den tillträdande sekreteraren råkade avslöja nästa Nobelpristagare. Däremot kan hon berätta att hon skriver på en bok om poeten Anna Maria Lenngren med arbetstiteln ”Den osynliga ledamoten”.
Med tanke på den stora arbetsbörda som väntar efter att Ingrid Carlberg lagom till sommaren tillträder sitt nya uppdrag kan det dröja innan det blir fler böcker.
– Jag måste förstås sätta Akademien främst, men jag har svårt att se en tillvaro där jag inte skriver. Jag kommer nog att ha ett projekt vid sidan av.




