Svenska forskare misstänks för olagliga experiment på människor

– Vi är väldigt stolta över att kunna säga att det är den första och den enda tekniken som låter en patient känna vad den rör med sin handprotes, säger Max Ortiz Catalan till Malou von Sivers.

Hösten 2019 sitter Chalmers-professorn i tv-soffan iförd grå väst och svart slips och förklarar hur en tankestyrd protes kan ge en amputerad person sin förlorade arm tillbaka.

Sedan den första patienten fick sin robotarm 2013 har han synts i medier världen över. BBC och Al Jazeera har besökt labbet och SVT har gjort en dokumentärfilm. Forskningscentret CBPR, som Max Ortiz Catalan grundat, är ett av Sveriges mest uppmärksammade.

Men i juni 2024 fattar Chalmers ledning beslut om att lägga ner verksamheten.

Då har Max Ortiz Catalan redan avgått under hösten, och Chalmers har efter flera utredningar mot honom och centret bland annat konstaterat allvarliga arbetsmiljöproblem, hotfulla brev till anställda och misstänkt forskningsfusk.

Dagens Nyheter har undersökt hur allvarliga brister kunde uppstå i ett av Sveriges mest hyllade forskningscenter – utan att någon ingrep. Genom att granska dokument och prata med åtta tidigare anställda kan vi visa hur forskare genomfört åtminstone 15 studier där det saknats tillstånd för att utföra experiment på människor.

Den berömda robotarmen är en protes som styrs med inopererade elektroder som fångar upp signaler som hjärnan skickar till den saknade armen, och använder dessa för att styra handprotesen.

– Det var jäkligt häftigt, när det fungerade som det skulle kunde jag öppna och stänga handen på protesen bara genom att tänka, säger Mattias Hallberg som var en av patienterna.

Sju personer har försetts med den iögonfallande tekniken, och framstegen gav Max Ortiz Catalan snabbt avancemang på Chalmers. 2020 grundar han CBPR, Center for bionics and pain research, som drivs av Chalmers, Göteborgs Universitet och Sahlgrenska.

Han får kort därefter sin professur efter att ha publicerat en studie om robotarmarna i den högt ansedda vetenskapliga tidskriften New England Journal of Medicine, NEJM.

Samma artikel orsakar två år senare en skandal, när tidningen Forskning och Framsteg avslöjar att Mattias Hallberg strukits ur studien.

I NEJM hävdar forskarna att det beror på att han inte deltagit i uppföljningen. I själva verket höll protesen på att kosta honom livet. Implantaten och elektroderna i armen gav honom så allvarliga infektioner att han kom att hamna en hårsmån från döden.

Avslöjandet blev den första indikationen utåt på att något inte stod rätt till i den kända forskargruppen.

Året därpå frias forskarna från misstankar om forskningsfusk. Orsaken är att en oenig nämnd anser att komplikationerna Mattias Hallberg drabbades av inte var direkt kopplade till protesfunktionerna som studien handlade om. Kort därefter förändras situationen på CBPR radikalt när Max Ortiz Catalan avgår i september 2023.

Hans egen förklaring är att han kände sig orättvist behandlad av Chalmers. Men samma vecka som han lämnar universitetet inleds en andra utredning om arbetsmiljön på centret.

Många tidigare anställda vittnar om chock och förvirring efter beskedet.

– Max försvann över en natt, och det fanns ingen där som kunde plocka upp bitarna, säger en av forskarna.

Stora delar av forskningen läggs på is i väntan på att situationen ska klarna. I januari 2024 får de anställda veta att utredaren har hittat allvarliga brister i arbetsmiljön på centret och Max Ortiz Catalans ledarskap samt att det förekommit flera incidenter som påverkat de anställda.

I början av mars får Chalmers ledning in anmälningar om ytterligare en lång rad misstänkta brister i arbetet på CBPR, och universitetets etikkommitté får i uppdrag att utreda verksamheten.

Arbetet tar en dryg månad och resulterar i en rapport med omfattande kritik. Den punkt som Chalmers lyfter som mest graverande är att forskare vid centret verkar ha genomfört medicintekniska experiment på människor utan tillstånd.

Något som, om det stämmer, är ett lagbrott som kan ge böter eller fängelse upp till två år.

– Det är extra viktigt att allt görs by the book i den här typen av forskning, annars faller hela förtroendet. Det kan få stora konsekvenser för forskningsfältet, säger Anders Palmqvist som är vicerektor med ansvar för forskning på Chalmers.

Trots det kan Chalmers egen utredning visa att forskarna testat en teknisk lösning för smärtlindring och rehabilitering på en minderårig patient. Experimentet har lyfts fram på en internationell konferens – men saknat tillstånd.

Det är inte det enda fallet.

Dagens Nyheter har via källor och publicerad forskning kartlagt hur många liknande studier som forskare vid CBPR utfört utan tillstånd. Vi kan konstatera att det finns åtminstone ett 15 sådana studier där totalt över 100 personer har ingått.

En annan allvarlig anklagelse i rapporten från Chalmers etikkommitté är att forskare vid CBPR valt bort data och försökspersoner i syfte att få sina behandlingar att framstå som mer effektiva.

Det vill säga fler personer som, likt Mattias Hallberg, strukits från studierna när de inte fått tillräckligt bra resultat.

Leif Asp, som är ordförande för Chalmers etikkommitté, säger att det är ett av de mest dramatiska fynden.

– Det är svårt för oss som lekmän att bedöma varför personer har tagits bort ur studier, men det förekommer flera gånger oklarheter som vi tycker att det vore bra om en sakkunnig kunde granska, säger Leif Asp.

Källor med insyn i CBPR:s verksamhet bekräftar för DN att de känner till fall där forskare låtit bli att rapportera om patienter som inte blivit bättre efter behandlingar.

– Jag behandlade fyra eller fem patienter, men vi tog bara med den patient som blev bättre av behandlingen i studien, säger en tidigare forskare vid centret.

Flera av forskarna som arbetat vid centret säger till DN att forskningsledaren Max Ortiz Catalan ville se snabba framsteg. Vilket kan ha lett till att gruppen tog genvägar för att inte fastna i byråkratiska hinder.

– Max ville ha resultat, han ville agera snabbt. Det fungerade oftast bra eftersom det fanns några i gruppen som sa ifrån när han gick för långt, men han jobbade mer i gråzonen än vad Chalmers skulle ha velat, säger en forskare.

En annan tidigare anställd säger att hen inte känner till några konkreta problem med forskningen, men menar att verksamheten varit präglad av slarv.

– Ska jag vara helt ärlig hade jag inte blivit överraskad om saker skötts fel, om data inte lagrats korrekt eller det saknats tillstånd.

Efter att Max Ortiz Catalan lämnat Chalmers uppstår ett dilemma. Forskarna behöver fortsätta att samarbeta med honom för att få klart sina publiceringar, men Chalmers vill ta avstånd.

Under vintern börjar den tidigare forskningsledaren sätta press på sina gamla kollegor, och kräver i en rad meddelanden att de stöttar honom om de vill fortsätta att få sin forskning publicerad.

– Max var väldigt hotfull i sin kommunikation med oss och det blev bara värre och värre, säger en av forskarna i gruppen till DN.

Flera anställda lyfter konflikten med Petter Falkman, som tagit över som tillförordnad chef för CBPR.

– Det stämmer att anställda har tagit emot hotfulla meddelanden, och det ser vi givetvis som helt oacceptabelt och något vi måste ta på största allvar och det har vi gjort, säger Petter Falkman.

Hur har ni agerat på dem?

– Vi har genomfört en riskanalys tillsammans med en säkerhetsexpert och vidtagit åtgärder. Jag kan inte gå in på vilka.

Ingen av de anställda som DN talat med känner dock till att några åtgärder skett.

Max Ortiz Catalan vill inte ställa upp på en intervju, men skriver i ett mejl till DN att han har ”svårt att tro” att någon upplevt honom som hotfull.

– Sanningen är att jag fortfarande arbetar tillsammans med många av dem, vi har fortsatt att publicera många artiklar ihop sedan jag slutade, det har aldrig upphört, så det är bevisligen inte sant, skriver han.

Enligt Chalmers ledning rör sig samarbetet bara om studier som avslutats innan Max Ortiz Catalan lämnat universitetet. I dag avråds personalen från att samarbeta med den tidigare forskningsledaren.

Max Ortiz Catalan avfärdar också anklagelserna om olagliga experiment och undanhållande av forskningsdata.

– Det här är starka påståenden, men inga bevis, skriver han.

Han kallar Chalmers kritik mot verksamheten för ”en häxjakt” och pekar på att den typ av studier som saknar tillstånd utgör en väldigt liten del av CBPR:s forskning.

– Vi talar om en icke-invasiv enhet som inte medför några risker för användaren och som användes i enstaka fall, skriver Max Ortiz Catalan.

Chalmers har under våren anmält CBPR till Läkemedelsverket och Överklagandenämnden för forskning (Önep) men utredningarna är inte klara.

– Om de värsta farhågorna besannas är det här en jättetråkig situation för lärosätet och de inblandade individerna. Vi är oerhört måna om att det vi gör på Chalmers är relevant och håller högsta kvalitet, säger vicerektor för forskning Anders Palmqvist.

Vem är det som bär ansvaret för hur forskningen på centret har bedrivits?

– Huvudansvaret för varje studie ligger alltid på den seniora forskningsledaren, i det här fallet Max Ortiz Catalan, men alla involverade har också del i ansvaret.

Hur kunde det bli så här?

– Chalmers är en stor, komplex organisation med 35 forskningscentrum som bedrivs med stor autonomi. Om det brister någonstans och en forskningsledare inte tar ansvar för kvalitet och etik har vi inget bra system på plats för att identifiera problemen snabbt.