Hungersnöden och ödeläggelsen i Gaza har satt bojkott och sanktioner mot Israel på agendan. Sverige har nyligen svängt i flera frågor och är numera initiativtagare till att EU bör införa sanktioner mot extremistiska ministrar och bosättare och vill också se över de övergripande handelsavtalen.
Men på regeringens hemsida står fortfarande att Sverige arbetar för en ökad handel med Israel – och så har det också blivit under krigets första år visar siffror från Statistiska Centralbyrån.
Mellan 2023 och 2024 gick den svenska varuimporten upp – från 1,7 miljarder kronor till 2,3 miljarder.
Tjänsteimporten från Israel ökade också under samma år – från 2,1 miljarder kronor till 3,3 miljarder.
Svenskarna handlade alltså för sammanlagt 1,8 miljarder kronor mer från Israel under det år då kriget i Gaza pågick för full kraft, än de gjorde året innan då en relativ fred rådde hela våren och sommaren. Uppgången i den sammanlagda handeln motsvarar nästan 50 procent.
– Det är anmärkningsvärt och det är siffror jag inte hade en aning om, säger Mellanösternkännaren och statsvetaren Anders Persson på Linnéuniversitetet.
Han tycker överlag att diskussionen om svensk handel med Israel ofta hamnat i skymundan.
– Den har gått under radarn under många års tid och jag tror faktiskt att det har passat, inte bara den sittande regeringen, utan även tidigare. Men särskilt från borgerligt håll är man ointresserad av att lyfta upp de här frågorna.
Varför?
– Nej, jag tror inte att man tjänar på det politiskt.
Från konsumentperspektivet är Anders Persson mer förbryllad över att bojkotter inte blivit en större fråga under det här kriget.
– För 20 år sedan var det mycket prat om att man inte borde köpa Soda-Stream från Israel, men nu är det kanske inte lika enkelt identifierbara produkter? Demonstrationerna till stöd för Palestina är bland de största folkrörelser vi sett i Sverige under modern tid, framför allt vad gäller uthålligheten och den geografiska spridningen. Ändå har inte de här kraven höjts, säger Anders Persson.
För hans kollega i Göteborg, professor Helena Lindholm, var siffrorna också en nyhet.
– Jag kände inte till ökningen, men den är intressant. Man tycker kanske att det borde vara tvärtom, säger Lindholm, som undervisar i Mellanösternstudier och internationella relationer.
Den enda faktor i handelsstatistiken som minskat efter krigsutbrottet är varuexporten, men Sverige säljer fortfarande papper, industriella kylsystem och fordon för flera miljarder om året till Israel.
Och en enskild kategori av varuexport sticker ut – och ökar – krigsmateriel. Det handlar enligt koden från ISP – Inspektionen för strategiska produkter – om eldlednings-, övervaknings- och varningssystem, samt sikten.
I absoluta tal är det inga anmärkningsvärda summor, men den procentuella ökningen efter krigsutbrottet är stor. Det framgår av regeringens årsrapporter.
Enligt ISP har tillstånden för krigsmaterielexport givits för följdleveranser till privata företag i Israel och 2022 uppgick den exporten till 4,7 miljoner kronor. 2023 var siffran markant högre – 17,6 miljoner – och 2024 uppgick exporten av krigsmateriel till 21,4 miljoner kronor. Nästan fem gånger så mycket som före kriget.
– Även om det är en jämförelsevis liten summa kan den vara väldigt betydelsefull. Om detta är utrustning som direkt används i en krigföring där det finns anklagelser om folkmord och krigsbrott, så tycker jag att det är allvarligt, säger professor Helena Lindholm.
Pieter Wezeman, senior forskare på fredsforskningsinstitutet Sipri, säger att man måste vara försiktig med hur man tolkar krigsmaterielexporten. Den omges av sekretess och många uppgifter förblir konfidentiella. Den här exporten skulle till exempel kunna handla om svenska komponenter som skickas till Israel för att monteras in i system som sedan skickas tillbaka till Sverige.
– Men att Sverige köper krigsmateriel från dem hjälper Israel att hålla igång och ha råd med den vapenindustri som försörjer den israeliska militären med vapen och ammunition, säger Wezeman.
Den 25 oktober 2023, i krigets inledande skede, slöt Sverige ett avtal med israeliska Elbit på omfattande 1,7 miljarder kronor. Det handlar om att Elbit under tio år ska ansvara för den svenska arméns bygge av ett samlat kommunikationssystem.
