Regeringens nej till 13 stora vindkraftsparker i Östersjön slog ned som en bomb i branschen tidigare i veckan. Parkerna hade kunnat ge ett årligt tillskott motsvarande hela Sveriges elanvändning förra året – en rejäl skjuts mot regeringens mål om att fördubbla elproduktionen till 2045 för att möta klimatmålen och den gröna omställningen.
Problemet är att vindkraftsplanerna krockar med militära intressen, och då är det vindkraften som måste stå tillbaka.
– Beskedet kom som en överraskning. Jag trodde inte att det skulle bli så här kraftfullt, säger Daniel Gustafsson, avdelningschef Kraftsystem på Svenska kraftnät.
– Vindkraften till havs är inte död, vilket vissa gett uttryck för, men verktygslådan blir mindre och vi blir mer beroende av andra spår för att lyckas med elproduktionen, säger han.
I huvudsak kärnkraft och landbaserad vindkraft.
Utmaningen med vindkraften på land är att den hittills stött på stort motstånd. Förra året stoppades 66 procent av alla vindkraftverk av det kommunala vetot innan de gått till miljöprövning, men regeringen hoppas att nya ekonomiska incitament ska få fler att säga ja.
Regeringen har också aviserat om en kraftig utbyggnad av kärnkraften. På sikt talas det om tio nya reaktorer och redan 2035 ska en total effekt på minst 2 500 MW kunna finnas på plats. Det motsvarar effekten hos två nya storskaliga reaktorer.
Men i det fallet är tidsplanen det stora frågetecknet.
– Det är inte realistiskt att vi ska få så mycket kärnkraft redan till 2035 om man tittar på historiken, omvärlden och dagens regelverk, säger Daniel Gustafsson.
Om den havsbaserade vinden lyfts ur ekvationen kan det dessutom krävas ännu mer kärnkraft till 2035 – nästan dubbelt så mycket – för att möta behoven, förklarar han.
– Regeringens redan aggressiva plan kommer att behöva bli ännu mer aggressiv.
DN har tidigare berättat att bristen på el och nätkapacitet har fått LKAB att skruva ned tempot i övergången till fossilfri järnsvamp, och att fler projekt i norra Sverige kan stöta på samma problem.
Martin Johansson, chef på enheten för prognos och scenarier vid Energimyndigheten, menar att utmaningarna riskerar att påverka signalvärdet till omvärlden.
– Omställningen och nyindustrialiseringen bygger på en tro på att det finns en unik potential för fossilfri konkurrenskraftig el. Om man då tar bort en massa potential så minskar också tron på att det finns el i framtiden, säger han.
Förbrukningen är ett annat osäkert kort. Energimyndigheten har tidigare räknat på en kraftig ökning av elanvändningen från nya industrier redan mot slutet av 2020-talet, men om inte produktionen ökar i samma takt väntar sannolikt ökade priser.
Kan elbrist bli en showstopper för kommande industrisatsningar?
– Många av de nya industrietableringarna behöver konkurrenskraftiga elpriser. Det är en viktig anledning till att de har valt just Sverige, så självklart finns en affärsmässig risk med de osäkerheter som finns, säger Martin Johansson på Energimyndigheten.
Daniel Gustafsson på Svenska kraftnät håller med.
– Om vi skulle hamna i ett läge där det inte blir någon havsbaserad vind alls eller att kärnkraftspåret inte lyckas tillräckligt snabbt så kan elbristen absolut bli en showstopper för industrisatsningar.
Fakta.Havsbaserad vindkraft
■ Vindkraft till havs kan ge särskilt mycket el, eftersom det blåser hårdare och verken kan byggas högre utan att de stör lika mycket som på land.
■ Det är regeringen som fattar det slutgiltiga beslutet när det handlar om vindkraft i Sveriges ekonomiska zon. Ekonomiska zonen är den del av havet som ligger 12-200 nautiska mil utanför kusten.
■ Flera myndigheter, däribland Försvarsmakten, har framfört att tillståndsprocessen behöver göras om. Idag ansöker bolagen fritt om att få bygga i ett havsområde. Därefter vidtar prövningen, som efter långa ledtider riskerar att sluta med ett nej, ofta på grund av målkonflikt med försvarsintressen.
■ Alternativet, som tillämpas av flera andra länder, är att staten först pekar ut ett antal områden som lämpliga för vindkraft. Sedan får bolagen tävla om ensamrätten där.
■ Regeringen har tillsatt en utredning som som ska ska komma med förslag i den riktningen.
■ Havsbaserad vindkraft närmare kusten, i det som kallas territorialvattnet, prövas av mark- och miljödomstolarna. Där har berörda kommuner vetorätt, vilket de inte har i ekonomisk zon.
