De som får ersättning när deras musik spelas offentligt – framför allt i radio, tv, restauranger eller butiker – omfattas snart av nya regler. Vilka utländska musiker och skivbolag som har rätt till ersättning när musik spelas offentligt bestäms av internationella avtal som Sverige och andra EU-länder undertecknat. Sverige har, i likhet med flera andra EU-länder, ställt krav på att det andra landet ska erbjuda en motsvarande rätt till ersättning när svensk musik används i det landet, ett krav på ömsesidighet.

Med detta menas att musiker, artister och skivbolag från länder utanför EU bara kan få ersättning från Sverige om svenska inspelningar har samma rätt till ersättning i det landet.

– Den betyder egentligen att om artister och musiker på svenska inspelningar får ersättning i ditt land, då kan du få pengar av mig. Men om inte mina får det hos dig så får inte du mina pengar heller, förklarar Lise Guterstam, jurist på Svenska artisters och musikers intresseorganisation, Sami.

Nu ändras detta, efter att ett fall från Irland gått till EU-domstolen eftersom de behövde hjälp att tolka den gemensamma EU-lagstiftningen. Domen innebär att reglerna i Sverige måste uppdateras, för att vara eniga med EU-domstolens tolkning av rätten.

I praktiken leder det till att medlemsländerna nu är skyldiga att betala ut ersättning till rättighetshavare från länder utanför EU – även om de länderna inte ger rättighetshavare från EU motsvarande skydd.

Regeringen uttrycker i ett pressmeddelande en motvilja mot att genomföra förslaget, men menar att man inte kan vänta längre på att frågan ska tas längre på EU-nivå. Efter att ha mottagit hård kritik från remissinstanserna har regeringen skjutit fram när de nya reglerna planeras börja gälla, från 1 mars till 1 juli 2025.

Justitieminister Gunnar Strömmer beskriver de möjliga konsekvenserna av domen som ”mycket problematiska”.

– Rättsutvecklingen på EU-nivå är mycket oroande och utvecklingen riskerar att påverka EU:s, och därmed även Sveriges, internationella förhandlingsläge och konkurrenskraft negativt. Därför driver Sverige frågan om rättvisa internationella regler på upphovsrättsområdet, sa Strömmer i samband med att han undertecknade ett brev till den nytillträdda kommissionären Henna Virkkunen och vädjade om att EU ser över lagstiftningen kring ersättning och ömsesidighet.

Lise Guterstam, jurist på Sami, är likt regeringen mycket kritisk till förslaget. Sami arbetar med upphovsrättsfrågor för artister och musiker, och skickade tillsammans med intresseorganisationer från flera andra EU-länder ett eget brev till Henna Virkkunen. Brevet undertecknades också av representanter från Danmark och Nederländerna, de enda två länderna som – motvilligt – uppdaterat sina regler för att överensstämma med EU-rätten.

I brevet nämner organisationerna också att situationen kring ersättningarna – som EU-kommissionen alltså kan välja att föreslå en ändring till – kan komma att innebära ekonomiska förluster på uppemot 1,5 miljarder euro. Summan avser hela den europeiska musikmarknaden och omfattar inte bara artisternas och musikernas rättigheter utan också skivbolagens rättigheter.

Domen föll i september 2020, och den dåvarande EU-kommissionären fick påtryckningar från flera håll. Lise Guterstam beskriver det som att regeringen försökt vänta ut ett lagförslag från kommissionen, som kan föreslå ändringar i EU-rätten, men att de nu ”kastar in handduken”. Hon är kritisk mot att regeringen inför de nya reglerna från och med 1 juli 2025.

– Första januari 2026 är det enda rimliga. Att regeringen har så fruktansvärt bråttom riskerar att reta upp närmare 40 000 svenska företag och organisationer, säger hon.

Det finns ur Guterstams perspektiv flera argument för att de nya reglerna ska införas först nästa år. En sådan är att företagen som spelar musik i sin verksamhet – i butikslokaler och väntrum, till exempel – redan har budgeterat för 2025 och att de behöver tid för omställning. Dessutom ger det snabba införandet ont om tid för Sami att förhandla upp ersättningsnivåerna.

– Vi har sagt att om regeringen gör det här i en rimlig takt kan vi lyckas minimera de ekonomiska konsekvenserna så mycket som möjligt. Men när man smäller på så här hinner vi inte göra det.

En risk är att företagen som spelar musik offentligt och därmed påverkas av ändringarna vänder sig till friköpt, royaltyfri musik från plattformar som Epidemic Sound och Free Music Archive.

– Problemet är att om man skulle göra drastiska och snabba prishöjningar kommer butiker och restauranger som skulle vilja spela all världens musik gå till de här alternativen. Inte för att de vill utan för att de känner sig ekonomiskt tvingade.

Lise Guterstam säger att medlemmarna i Sami känner sig maktlösa och uppgivna, inte minst för att beslutsfattarna känns så avlägsna.

– EU-kommissionen verkar inte bry sig om en. Det är ju uppenbart att det kommer strömma ut pengar från EU som skulle gå till europeiska artister, musiker och indiebolag, säger hon.

– Om Sami inte hinner höja priserna innebär det i praktiken att väldigt många fler kommer att behöva dela på de ersättningar som Sami samlar in i dag. Pengar som skulle ha gått till svenska artister och musiker måste i stället skickas till exempelvis USA.

Läs mer:

Kiruna blir europeisk kulturhuvudstad

Clara Popenoe Thor: Det kan tv-serierna lära oss om kommissionen

Share.
Exit mobile version