Huven gled upp. Hjälmen knäpptes loss. Major Peter Wiklund lirkade sig ur sittbrunnen, klev nerför stegen, gjorde honnör inför flygvapenchefen Jonas Wikman och överlämnade planets loggbok.
Klockan var 11.30 på måndagen och ett 35 år långt flygarliv i stridsplan var över för Peter Wiklund.
Det var han, som de senaste åren jobbat som testpilot och expert vid Försvarets materielverk, som fått uppdraget att överlämna första ”super-Jas”, E-modellen som Saab bygger och brukar beskrivas som försvarets dyraste projekt någonsin.
58-åringen från Jämtland föreföll en aning tagen av stunden där försvarsministern, ÖB, andra generaler och Saabs koncernchef följde hans landning på Skaraborgs flygflottilj, F7, i Såtenäs vid Vänern.
– Jag fick frågan och tackade gladeligen ja, sa major Wiklund till DN om uppdraget.
– Men nu ger jag mig nog, sa han också, inom kort pensionär från flygvapnet.
Uppställningen med flygvapnets orkester och fanvakt i en hangar på F7 efter Peter Wiklunds landning kan förklaras av att E-modellen, ”projekt Erik”, pågått så länge, planeringen började runt 2010, och handlar om beställningar från staten på kring 75 miljarder.
Men också omvärldsläge. Det handlar i praktiken om hur snabbt generationen piloter efter Peter Wiklund måste kunna möta kapaciteten i de ryska vapen- och störningssystemen.
Nya Jas flyger snabbare, riktigt hur snabbt vill inte flygvapnets chef för Gripensektionen Fredrik Süsskind svara på, men nära dubbla överljudsfarten, kring 2 400 km/h, brukar det hävdas.
Den nya canardvingen kan bära tyngre vapenlaster, radar och sensorer ”ser” längre. Störsystemen beskrivs som kanske världsbäst, alltså förmågan att flyga även i kraftig telekrigmiljö där man måste kunna störa ut och inte själv bli störd och kunde se fienden innan man själv blir sedd.
Men det som major Peter Wiklund främst pekade på handlar om det som man kallar avioniken, vad man som pilot får hjälp med från bredbildsskärmen i cockpit.
– Den handlar om allt som jag som pilot behöver få till mig för att ha kontroll på allt som finns omkring mig, mål och hotbilder.
– Det går att projicera mer information i det här planet, att presentera rätt information. Gripen är absolut spjutspets i att feeda rätt info i rätt tid till den som sitter där. ”Erik” är också ett lättfluget plan, det är lite som att köra en sportbil i luften.
Flygvapnet har beställt 60 exemplar och de sista ska vara levererade till 2030. Vad som kommer sedan är just nu en öppen fråga där enorma utvecklingskostnader och osäkerhet i relationerna till inte minst USA är faktorer i spelet.
Den tekniska utvecklingen kan också leda till att ”Erik” blir det sista som har en människa ombord som pilot. Inom studien som kallas ”Vägval stridsflyg” diskuteras saken.
– Där tittar man på en variant som kallas loyal wingman-system där bemannat och obemannat samverkar. Exakt hur vi ska landa det här i en svensk kontext återstår att se, säger försvarsminister Pål Jonson (M).
Att leveransen av E-modellen skjutits fram beror primärt på att statsmakterna beslöt att behålla och uppgradera ”Eriks” företrädare, C/D-versionen av Gripen. Stående framför första levererade ”Erik” ville Jonson förmedla att han var tillfreds med läget.
– Det har hållit sig inom budget och tiden och levereras i rätt läge i dessa allvarstider, sa han.
Det har diskuterats om förmågan att bygga E-modellen är tillräckligt snabb hos Saab i Linköping.
– Generellt sett inom försvarsindustrin behöver den vara hög nu, nu har man ju till exempel en Gripenfabrik i Brasilien. Så produktionstakten kommer att behöva öka, säger Pål Jonson.
Saabs koncernchef Micael Johansson, som också var på plats i Såtenäs, säger att de följer den leveransplan som man kommit överens om.
– Men vi investerar också mer för att kunna öka kapaciteten i Linköping och fabriken i Brasilien börjar få ut plan kring årsskiftet. Så jag är komfortabel att vi har kapaciteten.
Men takten ska öka, säger Saabchefen.
– Vi vill kunna klara 20–30 plan per år i Linköping. Inom ett par år ska vi vara där, nu något färre, men exakt hur många vill vi inte prata om.
Är det här det sista bemannade planet som Saab bygger?
– Det är en bra fråga men jag tror att det kommer att behövas bemannade system när vi kommer till 2050–60 någon gång. Däremot tror jag vi kommer se en komplettering med rätt sofistikerade obemannade system. Det investerar vi i nu.
