För bara några år sedan pekade trendpilarna fortfarande rätt. Den extrema fattigdomen krympte, även om tempot minskade under 2010-talet.
Men så kom pandemin. Och Ukrainakriget. Och energikrisen. Efter att kriserna avlöst varandra är målet om att utrota den extrema fattigdomen till 2030 nog utom räckhåll enligt Anna Bjerde, operativ chef på Världsbanken.
– Jag tror att det finns en chans att vi kan göra framsteg. Men att nå noll, det blir svårt, säger hon under ett kort besök i ett sommarvarmt Stockholm.
Det är en ständigt full agenda för den svenska Världsbankstoppen, som bara är tillbaka i hemlandet för en blixtvisit mellan besök i andra europeiska huvudstäder.
Redan förra året, innan handelskonflikter och konjunkturoro kapade agendan, varnade Anna Bjerde för att viktiga investeringar i utvecklingsekonomier riskerade att trängas undan av andra behov, som Europas försvarsupprustning.
Men på frågan om vad som egentligen är det största problemet för att bekämpa den extrema fattigdomen svarar hon inte i första hand krympande bistånd, utan en världsekonomi där motorn tuggar långsammare efter år av återkommande kriser och där många länder sett sina statsskulder stiga snabbt efter pandemin.
– När tillväxten är låg är det ganska svårt att få upp igen och sedan faller kriserna på och det blir ännu svårare. Sedan har vi nu också ett skuldproblem, och skuldbördan blir ganska svår att ta i tu med eftersom tillväxten är låg. Så nu blir det nog en ond cirkel.
Utmaningarna syns svart på vitt i Världsbankens senaste prognoser. Tillväxten 2025 bedöms bli den svagaste sedan finanskrisen, med undantag för just pandemin. Någon global recession väntas inte men om den inbromsning som spås för de kommande två åren besannas blir den genomsnittliga tillväxten den lägsta sedan 1960-talet.
Samtidigt rullas bistånd tillbaka. Över 80 procent av programmen inom den amerikanska biståndsorganisationen USAID har redan kapats i förberedelse för att lägga ned hela myndigheten, och nyligen tillkännagav Trumpadministrationen att samtliga posteringar utomlands kommer att elimineras eller införlivas i utrikesdepartementets ordinarie verksamhet.
Processen kring USAID måste avhandlas i domstol, men redan nu har beslutet gett effekt på andras länders bistånd. Exempelvis fastnade medel från svenska Sida i USA, och flera globala organisationer har flaggat för att nedskärningar väntar när det amerikanska stödet stryps.
Redan innan Trumpadministrationen kapade USAID hade det globala biståndet krympt. Enligt siffror från OECD minskade det med lite mer än 7 procent under fjolåret, justerat för inflation. Det var den första minskningen på fem år. Bland annat har flera stora europeiska ekonomier riktat om bistånd till exempelvis försvarsstöd till Ukraina.
Det saknas alltså inte motvind. Anna Bjerde medger att läget är utmanande, men lyfter en lång rad åtgärder som utvecklingsekonomier kan genomföra på egen hand för att locka den sorts investeringar som ger jobb och tillväxt på sikt.
– Vad vi rekommenderar i nuläget är framför allt att länder nu tänker långsiktigt, diversifierar sin handel och sina handelspartner, fortsätter att genomföra strukturella reformer för det är det viktigaste, att göra sin ekonomi stark och konkurrenskraftig, säger hon.
En av de viktigaste faktorerna är att hålla den ekonomiska politiken tillräckligt förutsägbar för att företag ska våga investera i utvecklingsländer. Det kan till exempel handla om att värna sin centralbanks oberoende, även när politiker till exempel skulle önska sig en lägre ränta för att göra väljarna nöjda.
Anna Bjerde betonar att bistånd ska ses som en investering, både ekonomiskt och säkerhetsmässigt. De länder som behöver stöd i dag kan vara morgondagens handelspartners, och uteblivet bistånd i dag kan bidra till att så nya oroshärdar.
– Att hjälpa Ukraina är en investering i säkerhet. Det håller jag helt med om, både som någon som arbetar inom utvecklingsfrågor och som en svensk. Men samtidigt får vi inte glömma de andra länderna som är avgörande för den framtid vi vill bygga och som en dag också kan bli säkerhetsutmaningar.
