Det kan ta emot att tänka på döden, och det är inte alla som hinner ordna upp sina affärer i tid. Men även de som skriver testamenten riskerar att missa en för många numera viktig del av livet – nämligen det som sker på sociala medier.

Bilder, konversationer och åsikter är bara en bråkdel av de digitala fotavtryck vi lämnar efter oss på nätet.

Men spelar det egentligen någon roll vad som händer med datan när du ändå är död?

Ja, det tycker närmare två tredjedelar av svenskarna, enligt en ny rapport från Internetstiftelsen.

Trots det har endast var tionde person upprättat någon form av testamente över lösenord, eller instruktioner, för vad som ska hända med deras sociala medier när de dör.

– Det som förvånar mig mest är att en majoritet bryr sig, men att så få har gjort något åt det, konstaterar Björn Appelgren som är folkbildningsansvarig på Internetstiftelsen.

Rapporten visar att fyra av tio vill att deras data ska raderas efter döden. Färre, runt var fjärde person, vill att den sparas och då främst för nära och käras skull.

Bland de äldre är det dubbelt så många jämfört med de yngre som upprättat ett testamente.

– Det kanske inte är så konstigt då de är äldre, men oavsett ålder kan det vara bra att fundera på vad man vill ska hända med ens sociala medier när man inte finns längre.

Björn Appelgren påminner också om att den personliga informationen inte bara är din – den tillhör sociala mediejättar som Meta och Google.

– De har relativt mycket makt över de dödas data, och det finns inte riktigt några tydliga lagar om hur datan ska hanteras. GDPR gäller bara för de levande, säger Björn Appelgren.

Fakta.Undersökningen

• Färre än 1 av 10 har upprättat ett testamente med instruktioner eller inloggningsuppgifter till sina sina sociala medier.

• 2 av 3 bryr sig om vad som händer med deras data efter deras bortgång.

• 4 av 10 vill att deras data ska raderas, och 1 av 4 att den ska raderas. Resterande är osäkra, bryr sig inte eller saknar sociala medier.

• 20-, 30- och 40-talister tillhör de generationer där flest upprättat ett

testamente (13%). Motsvarande siffra för den yngsta generationen är 1 procent.

• 21 procent av männen bryr sig inte om vad som händer med datan, och motsvarande siffra för kvinnor är 14 procent.

*Undersökningen genomfördes av Internetstiftelsen i januari 2025 och till grund ligger 2 725 intervjuer.

Han uppmanar alla att göra en digital dödsstädning och se över de så kallade efterlevnadsinställningarna. Det innefattar en kartläggning av alla konton, beslut om vad som ska hända med dem, samt att utse en person som ansvarar för dem.

Den som blir utsedd kan exempelvis ha i uppgift att radera sociala medier eller att skapa en minnessida.

– Det handlar om att underlätta för efterlevande men lika mycket om den egna integriteten. Det kanske finns konversationer eller privata bilder man inte vill att efterlevande ska ta del av, varnar Björn Appelgren.

Privata konversationer går i regel inte att komma åt för anhöriga – om du inte gett dem kontouppgifter och lösenord vill säga.

– De flesta plattformar skyddar den typen av information, men man kan däremot fortfarande se sådant som är publikt publicerat.

Att ha en tydlig plan för sina konton förebygger också oklarheter eller konflikter om vad som ska hända med informationen när du är död.

– Och ur ett anhörigperspektiv kan det bli jobbigt om den döda personen fortsätter dyka upp i flödet och ännu jobbigare om andra, som inte vet att personen är död, fortsätter interagera med kontot.

Fakta, Så dödsstädar du – och så gör nätjättarna när du dör

Tänk på detta:

• Kartlägg dina konton. Lista de digitala konton du använder, som sociala plattformar, molntjänster och appar. Glöm inte eventuella bloggar och AI-tjänster.

• Bestäm vad som ska hända. Vill du att dina konton ska finnas kvar, tas bort helt eller göras om till minnessidor?

• Skriv ned dina önskemål och vem som ska ansvara, exempelvis via tjänster som Vita arkivet eller Livsarkivet. Se över efterlevnadsinställningar: på konton som Facebook, Instagram och Google kan du välja vem som ska hantera ditt konto efter din död.

• Rensa regelbundet i konversationer och filer, speciellt om du har intima bilder eller hemligheter. Se också över vad du har sparat i molntjänster samt på datorn och i telefonen.

Så gör nätjättarna med din data:

• Facebook: Kontot kan göras om till minnessida eller tas bort.

• Instagram: Kan omvandlas till minneskonto eller tas bort efter anmälan.

• Linkedin: Anhöriga kan stänga eller minnesmärka profilen via formulär.

• Snapchat: Inga minnesfunktioner. Konto kan raderas av support eller via inloggning.

• Whatsapp: Konto raderas automatiskt efter 120 dagars inaktivitet.

• ChatGPT: Inga specifika efterlevandeinställningar. Kontot kvarstår tills det raderas manuellt.

• Google: Konton kan raderas eller delas efter inaktivitet. Anhöriga kan begära radering eller dataåtkomst.

• Apple-konto/Icloud: Arvtagare kan få tillgång till data via Digital arvskontakt. Utan sådan krävs juridisk begäran till Apple.

Källa: Internetstiftelsen

Läs mer:

Sparpsykologen om ”Die with zero”: Känsligt – folk hatar att tänka på döden

Expertens varning: ”Många tror de ska dö i samma ålder som sina föräldrar”

Vad undrar du om ekonomi? Ställ din fråga till experterna

DN:s ekonomipanel svarar på frågor om privatekonomi, juridik, företagande och karriär. Skicka frågor till: fraga.ekonomipanelen@dn.se. Publicerade frågor och svar samlas här.

Share.
Exit mobile version