Det var kanske inte så här Leo Gerdén, 22, hade föreställt sig examensfesten på Harvard. Efter fyra års studier i nationalekonomi och statsvetenskap står han i examenskläder, med akademisk mössa och slängkappa, uppflugen på ett bord för att försvara universitetet mot Vita huset.

– Om vi ger upp, kommer andra med säkerhet att göra det också. Vi kan aldrig tillåta att det sker. Vi kommer aldrig att tillåta att det sker, säger han, till publikens jubel.

Students for freedom arrangerar vårterminens sista manifestation för den akademiska friheten. Journalisterna flockas vid Science Center Plaza nära medelpunkten för USA:s äldsta och mest prestigefyllda lärosäten.

Leo Gerdén har inte fått så många timmars sömn mellan morgonstudion i SVT och morgonstudion på CNN och nu väntar reportrar från USA, Norge, Frankrike, Storbritannien, Sydkorea och Japan.

Alla vill ha kommentarer om stämningen på Harvard efter president Donald Trumps senaste försök att bannlysa internationella studenter.

– Det är ren panik. Folk vet inte om man kommer att kunna komma tillbaka till det här universitetet och den här platsen som man älskar, som många kallar sitt hem. Tänk dig själv, alla lämnade för en vecka sedan, man har fortfarande sina grejer kvar för sommarförvaring, och man vet inte ens om man får återvända, säger Leo Gerdén.

Så sent som på tisdagen meddelade Trump att ytterligare bidrag till Harvard blockeras.

– Det är ju inte på något sätt en blancocheck, utan det handlar om att man stoppar pengar till cancerforskning eller alzheimerforskning eller innovationer inom AI eller försvarsteknik.

Sju veckor har gått sedan Leo Gerdén först gav röst åt de internationella studenterna på Harvard. Då hade den nya Trumpadministrationen trappat upp kampen mot USA:s främsta lärosäten.

60 universitet och högskolor anklagades för att ha släppt in antisemitism på campus under studentprotester mot Israels krig i Gaza. Utländska studenter greps och förlorade sina visum. Rümeysa Öztürk var en av dem – en 30-årig turkisk doktorand på ett universitet i Bostonområdet, som greps och fördes bort av civilklädda agenter till migrationsmyndigheten ICE:s förvar.

– Det enda som hon hade gjort var att skriva en debattartikel om Gaza som inte var särskilt extrem. Hon hade kallat det som sker för folkmord. Men videon av hennes gripande satte mycket skräck i människor. Folk vågade inte skriva i sociala medier eller gå med i demonstrationer, berättar Leo Gerdén.

Han såg tystnaden breda ut sig på Harvard, och kände att han måste protestera. Från sina studier i statsvetenskap visste han bara alltför väl vad som händer när ingen klarar att stå för demokratin eller rättsstaten.

– Vi har många, många exempel från länder där demokratin bryts ned. Staten behöver inte attackera varje enskild individ, utan det räcker med att sätta exempel med några för att skrämma tusentals, säger han.

Som så ofta finns korn av sanning i kritiken från presidenten och hans allierade. Leo Gerdén har många judiska vänner som har upplevt antisemitism på Harvard – precis som på andra campus under Gazakriget.

– Men ingenting av det som Trump gör skulle på något sätt skydda judiska studenter, snarare tvärtom, säger han.

”Om vi inte står upp mot Trump nu, tillåter vi honom att tänja på gränserna för statens förtryck ännu mer”, skrev han i studenttidningen The Harvard Crimson den 8 april.

Kort därpå eskalerade bråket mellan Vita huset och Harvard. Då valde den högsta ledningen för universitetet att försvara de utländska studenterna och den akademiska friheten.

Leo Gerdén blev nedringd av medierna.

– Vi är egentligen bara tre studenter som har vågat uttala oss. Det är Sial från Pakistan, det är Karl från Österrike och det är jag.

Det fanns ingen garanti för att Leo Gerdén skulle få lov att slutföra sin examen efter fyra års hårda studier.

Vid demonstrationen för Students for Freedom berättar han hur han känt hjärtklappning när någon dröjt med blicken ute på stan och hur han har fått rådet att skaffa en bra advokat.

Man får inte vara naiv när man utmanar världens mäktigaste man.

– Det har varit många sömnlösa nätter när jag försöker tänka i olika scenarier. Vad händer om en migrationspolis kommer fram på gatan? Kan jag ringa en advokat? Eller får jag bara ett mejl om att mitt visum är upphävt? Hur hanterar man det?

Nu verkar faran vara över. Under torsdagen får Leo Gerdén ta emot sitt examensbevis. Familjen har kommit från Sverige för att närvara – mamma, mormor, pappa, bonusmamma och två lite rastlösa småbröder.

– Det är klart att man är stolt. Men det är skönt att han kommer hem, säger pappa Jan Gerdén.

Föräldrarna har fått vänja sig vid att sonen skapar rubriker.

Leo Gerdén var bara tolv när han skrev sin första debattartikel om baksidorna med etiketten feminism. Samma år debuterade han som talare i diskussionen om migration på Centerpartiets stämma i Falun.

Inspirationen kommer bland annat från morfar, en polsk man som tillbringade fyra år i nazisternas koncentrationsläger, för att ha spridit några flygblad med politiska budskap.

– Leo tog upp den historien i sin ansökan till Harvard för att förklara hur hans politiska engagemang uppstod, berättar mamma Beata Matusiak.

80 år senare är det USA:s demokrati och yttrandefrihet som utsätts för stora påfrestningar. Just de värden som fick Leo Gerdén att söka sig till Harvard för fyra år sedan.

– Jag älskar det här stället och jag har fått vänner för livet. Det som har gjort mina fyra år så fantastiska är just alla de här människorna som jag har träffat, Harvards förmåga att föra samman folk från hela världen. Så framför allt känns det vemodigt att lämna stället i det här skicket. Att veta att det kanske inte finns kvar nästa termin, säger han.

Han har fått stipendium för att läsa in en mastersexamen på ett kinesiskt universitet under nästa år. Kanske återvänder han till svensk politik så småningom.

För vännerna i kommande års avgångsklasser fortsätter kampen mot Vita huset.

Leo Gerdén tror att Trump kommer att backa så småningom – eftersom Harvard har stått upp för studenterna.

– Trump lägger sig när han möter motstånd, det har vi sett i tullkriget. Men skadan är redan skedd. Man kan inte bara pausa forskningsprojekt där man testar ett nytt vaccin i några veckor. Och osäkerheten runt internationella studenter gör att många inte vågar tacka ja till sina platser.

– Så mycket har hänt. Men allt är inte förlorat.

Läs mer:

Ingmar Neveus: Harvard har blivit en symbol för allt som Trump hatar

Bakgrund.Trumpadministrationens attacker på Harvard

Januari: Donald Trump återvänder till Vita huset och utfärdar en presidentorder om att staten ska ta krafttag mot antisemitismen på campus på amerikanska lärosäten.

Mars: Trump meddelar att Vita huset ska utreda antisemitismen på 60 universitet och högskolor. Flera utländska studenter grips och förs bort.

April: Trumpadministrationen hotar med att dra in federala bidrag på 2,2 miljoner dollar om Harvard inte går med på att slopa mångfaldsprogram och samarbeta med migrationsmyndigheterna för att övervaka utländska studenter. Ledningen för Harvard säger nej till kraven. Vita huset hotar med att dra in universitetets rätt att ta emot internationella studenter och återkalla Harvards status som skattebefriat lärosäte. Harvard stämmer Trumpadministrationen.

Maj: Trumpadminstrationen blockerar ytterligare finansiering. Departementet för inrikes säkerhet bannlyser antagningen av utländska studenter till Harvard – ett beslut som blockeras av en federal domare i Massachusetts.

Share.
Exit mobile version