Efter USA-valet 2016 hamnade han på insidan: svensken Tomas Philipson, professor emeritus vid University of Chicago, blev en av ledamöterna i Vita husets ekonomiska råd under stor del av Trumps första mandatperiod.
Nu följer han politiken från utsidan, som forskare, konsult och styrelseproffs.
En del är sig likt. Annat inte.
– Första gången kom Trump in som affärsman. Han hade inte koll på hur allting i styret fungerar. Nu är han mycket mer effektiv i att genomföra sina visioner, säger Tomas Philipson.
Den svenske experten har varit flitigt anlitad som Trumpexpert i medierna ända sedan sortin från Vita huset. ”Jag försöker förklara varför massor av folk älskar honom”, konstaterade Philipson när vi möttes för första gången vintern 2022. Han återkommer till den förklaringen, när vi ses på länk från hans hem i Florida lite drygt tre år senare.
– Jag tycker att det är mycket viktigt att någon försöker ge perspektiv från insidan så folk förstår vad som pågår. Trump bevakas inte korrekt i Europa. Även här i USA är de flesta av de traditionella medierna emot honom, säger han.
Klart är att Tomas Philipson gör en annan tolkning av handelskriget än många ekonomiska experter. Svensken som var Trumps rådgivare menar att höga tullar inte alls behöver bli slutresultatet. Huvudsyftet, säger han, är att tvinga andra länder till förhandlingsbordet.
– Hela grunden för detta är att amerikanska företag behandlas sämre i utlandet än vad vi behandlar utländska företag här i USA. Det handlar inte bara om tullarna utan också om andra åtgärder och regelverk. Men om Trump nu lyckas förhandla ned handelshindren för USA i andra länder, så blir det ett steg mot frihandel snarare än protektionism.
Hans kalkyl bygger på att USA sänker sina tullar i de slutgiltiga avtalen, samtidigt som andra länder minskar sina handelshinder gentemot USA.
– Nu är vi mitt uppe i det och vi får se var det slutar. Men detta kan bli det förmodligen största steg mot frihandel som vi har sett.
När Kanadas premiärminister Mark Carney gästade Vita huset sade Trump att han vill att fabriker i USA ska ta över produktionen av bilar, stål och aluminium. Vad är det om inte protektionism?
– En del personer i administrationen tror att man kan bygga upp den amerikanska industrin med tullarna. Det kan man ha olika åsikter om. Men det finns ett värde att ha inhemsk produktion när vi talar om sjukvården eller försvaret. Vi vill inte hamna i samma situation som med covid, när vi var beroende av Kina för medicinsk utrustning.
Men du betraktar inte tullarna som ett recept för ekonomiskt välstånd?
– Protektionismen i industrin kan skada konsumenterna. Mycket av de billigare grejerna tillverkas utomlands. Så man hamnar i avvägningen mellan att skydda industriarbetarna och att sänka priserna.
Och du är ingen utpräglad protektionist?
– Korrekt. Men jag vill att internationell handel ska vara rättvis.
Tomas Philipson tar ett exempel från Europas hjärta och följer upp med ett påbud från Bibeln.
– Tyskland har haft fyra gånger så höga biltullar som USA. Därför ser man inte Ford eller Chevrolet i Tyskland, medan vi har massor av Mercedes-Benz och BMW i USA. Jag tycker att detta handlar om den gyllene regeln. De länderna borde behandla oss som vi behandlar dem.
Fem år har gått sedan den mest dramatiska dagen i den svenske toppekonomens yrkesliv: den 7 maj 2020 var han tillförordnad ordförande för Vita husets ekonomiska råd och hade uppdraget att leverera den senaste arbetsmarknadsrapporten till Ovala rummet.
I månader hade rådgivarna varit övertygade om att ekonomin skulle säkra segern i presidentvalet 2020. ”Vi trodde att det skulle bli det lättaste valet någonsin”, berättade Philipson i förra DN-intervjun. Men med covid försvann 20 miljoner arbetstillfällen på en månad.
I valet 2024 fick den sittande presidenten Joe Biden och presidentkandidaten Kamala Harris problem med prisökningarna.
– De kunde mycket väl ha vunnit valet om det inte vore för inflationen, säger Tomas Philipson.
Nu är det Trump som får låga betyg i opinionsmätningarna för hanteringen av ekonomin.
Tomas Philipson tror att stödet ökar, om Vita huset bara får igenom sina handelsavtal och skattesänkningar. Men egentligen tycker han att Trump har börjat i fel ände den här gången.
– Vi började med skattesänkningarna och sedan så tog vi tullarna med framför allt Kina. Folk gillade skattepolitiken. Det kom in mycket kapital och efterfrågan på arbetsmarknaden steg och lönerna ökade. Jag menar att de borde ha startat där och tagit tullarna senare.
Skatterna betyder helt enkelt mycket mer för ekonomin, enligt Tomas Philipson. Han påpekar att export och import står för en mindre del av USA:s bruttonationalprodukt, BNP.
– I USA är vi inte alls lika beroende av handel som många europeiska länder. Folk pratar dag och natt om importen från Kina, men den är bara 1,5 procent av vår BNP. Det är så överdrivet i pressen om vad tullarna betyder för vårt land. Skattesänkningar har mycket, mycket större effekt.
Förmodligen pågår diskussionen redan för fullt i Vita huset.
-– Trump gillar att folk tycker olika. Jag brukar jämföra det med en domstol, där åklagaren och försvaret får framföra sina argument, och så kommer man fram till en sanning någonstans i mitten. Det är inte så dumt. Däremot ger det inget om det bara är egon som krockar.
Han är nöjd med att Trump har tagit krafttag för att få ned migrationen. Han tycker att det är mindre bra att Vita huset försöker ta hämnd på politiska fiender.
– Många tycker att han går för långt när han ger sig på advokatfirmor eller personer i den förra administrationen. Jag tycker att han ska ta revansch genom att göra succé.
Förmodligen vet presidenten redan vad Philipson tycker. Svensken är vän och granne med presidentdottern Ivanka och hennes make Jared Kushner.
Han har också regelbunden kontakt med staben i Vita huset.
– Men jag skickar inte sms till presidenten. Han är upptagen.
När sågs ni senast?
– Efter valet, i Florida.
När vi sågs förra gången sade du att du var glad att tiden i Vita huset var över. Längtar du någonsin tillbaka?
– Det är som när man ser tillbaka på sin tid på universitetet. I efterhand tycker man att allt var bra. Men om någon frågar om man vill göra om det, så blir svaret nej. Jag var där i tre år och det är längre än de flesta. Men det betyder inte att jag inte följer vad som pågår. Jag ger intervjuer nästan varje dag, så jag måste följa det.
Läs mer:
Marianne Björklund: Kina jublar över 90 dagars andrum – men än är det inte över
Trumps svar – verkar vilja göra upp med EU
Carl Johan von Seth: Trumps duva Bessent vann över hökarna – den här gången
