Svenskt vindkraftsstöd utmanar Finland

Under årets tredje kvartal togs inga nya investeringsbeslut i vindkraft vare sig i Sverige eller i Finland.

I Sverige är det första gången på ett och ett halvt år som inga nya investeringsbeslut fattas. I Finland var även fjolåret dystert, under de senaste 18 månaderna har bara ett fåtal företag meddelat om nya investeringar.

Samtidigt som Sverige från årsskiftet vill öka kommunernas intresse för att tillåta nybyggen av vindkraft, kan Finland gå motsatt väg.

Sverige inför ett stöd som ger kommunerna intäkter som motsvarar inkomsten från fastighetsskatten på vindkraften, för 2025 har 340 miljoner kronor reserverats. Finansministeriet i Finland håller för sin del på med en utredning, där förslaget är att minska kommunernas intäkter.

– Det är vansinne att Sverige nu kopierar den finska modellen för att få kommunerna att säga ja till vindkraft, medan vi i Finland möjligen tar efter den gamla svenska modellen som gör det motigare, säger Anni Mikkonen, vd på organisationen Finlands förnybara.̣

Den fastighetsskatt som vindkraftsbolag betalar till de finska kommunerna kan i framtiden komma att dra ner det stöd kommunerna får i utjämning av staten, i Finland så kallade statsandelar.

Den arbetsgrupp som det finska finansministeriet har tillsatt ska vara klar med sin utredning nästa år.

Både Sverige och Finland behöver mer utsläppsfri elproduktion om alla de storskaliga investeringar som planeras i produktion av väte, syntetiska bränslen och batterimaterial ska bli verklighet, konstaterar Mikkonen.

– Konkurrensen mellan Finland och Sverige kommer att skärpas både då det gäller vindkraft och då det gäller investeringar som kräver förnybar energi, säger Mikkonen.

Enligt Anni Mikkonen har Finland fortfarande en konkurrensfördel gentemot Sverige då det gäller etableringen av vindkraft. De finska kommunerna har ett planeringsmonopol och kan besluta om de väljer att planera markområden för vindkraftverk eller inte.

De svenska kommunerna har däremot vetorätt, de kan säga nej till ett planerat vindkraftverk.

Tomas Hallberg, som ansvarar för tillståndsfrågor på Svensk vindenergi, har förståelse för det finska inspelet. Finland har ändå fortfarande många fördelar framför Sverige, tycker han.

– Vi ser avundsjukt på Finland, tillståndsprocessen är i allmänhet snabbare än hos oss och stamnätsbolaget Fingrid är mer framåt då det gäller nätanslutningar än Svenska Kraftnät, säger han.

Tillståndsprocessen med miljöprövning och nätkoncession tar så många år i anspråk, att projekt som startar med stöd av den nya lagen blir verklighet först på 2030-talet, påpekar Hallberg. Externa investerare kommer in först när projektet har alla tillstånd på plats.

Både Hallberg och Mikkonen understryker att det finns gott om planer för nya projekt .

– Både Sverige och Finland konkurrerar närmast med sydligare länder som stöder utbyggnaden av vindkraft. Men de som bygger där tar en politisk risk eftersom stödbeslut snabbt kan ändras, säger Hallberg.

Han konstaterar att det finns få länder som har så lika förutsättningar för vindkraft som Finland och Sverige.

Kriget i Ukraina och den ekonomiska recessionen i kombination med den höga räntenivån har hållit tillbaka investeringsviljan de två senaste åren, påpekar Anni Mikkonen.

Att ekonomin nu ser ut att hämta sig samtidigt som räntorna sjunker hoppas hon att ska få fart på byggandet av ny vindkraft.