Fram till bronsmatchen hade Sverige stått för en oerhört stark OS-turnering. Det började med en seger mot ständiga förhandsfavoriten Norge och följdes sent upp med en fantastisk semifinal mot regerande OS-mästarna Frankrike.
Men när den andra och sista chansen att säkra en historisk första handbollsmedalj i OS på damsidan räckte energin inte till.
Förbundskaptenen Tomas Axnér valde att byta startuppställning. I stället för en renodlad mittnia ställde Sverige från start upp med båda vänsterniorna Jamina Roberts och Tyra Axnér i anfallet.
Sverige fick spela runt en hel del för att hitta igenom det täta, danska försvaret.
En viss tveksamhet kunde anas i de svenska anfallsförsöken. Sverige satte bara hälften av avsluten mot en storspelande Sandra Toft i det danska målet.
Bakåt var det också som att det saknades en liten del inställningsmässigt. Danskorna fick styra spelet i sina anfall utan att Sverige förmådde att sätta stopp.
Ett målvaktsbyte blev en injektion. Evelina Eriksson kom in när Johanna Bundsen inte fick önskad start på matchen och såg med flera fina räddningar till att hålla Sverige med i matchen.
Det var dansk ledning med två mål i paus, 15–13.
Lagkaptenen Jamina Roberts gjorde vad hon kunde för att mana på sina lagkamrater. Inför bronsmatchen var hon tydlig med att hon var trött på fjärdeplatser.
Veteranen, som spelar sitt 17:e internationella mästerskap, föregick med gott exempel och jobbade furiöst både i anfalls- och försvarsspelet, och tog emot smäll efter smäll. Men resten av Sveriges defensiv kom inte upp i samma nivå som tidigare under OS-turneringen.
Danmarks ledning växte snabbt till fyra mål under inledningen av den andra halvleken. Det skulle behövas en rejäl scenförändring för att Sverige, som slutade fyra på VM i vintras och även i OS 2021, inte skulle gå lottlösa från ännu ett mästerskap.
Men den kom inte. Det blev förlust mot Danmark, precis som i gruppspelet. Och Sverige kan skriva upp ytterligare en hedersam fjärdeplats på meritlistan.
