Hadja Lahbib har just klivit av Kustbevakningens båt i Vaxholm i Stockholms skärgård. Hon står nu på Söderfjärdsskolan skolgård och får sig en liten lektion i svensk prepping.
Skolans måltidschef Pärnilla Lindahl visar upp ett nyinköpt fältkök som ska förse skolans elever och personal med lagad mat även om elförsörjningen slås ut. Köket kan eldas med gasol, och vid behov även ved eller kol. En särskild krismeny som räcker i 14 dagar har också tagits fram, berättar måltidschefen för den imponerade besökaren från Bryssel.
– Sverige har satt en gyllene standard när det gäller beredskap, säger Hadja Lahbib som sedan i fjol är EU:s kommisionär för krisberedskap.
Att skolan vill att föräldrar ska känna sig trygga med att barnen får mat och omsorg, även i en krissituation, är imponerande, säger EU-kommissionären.
– I många andra länder så tänker man exakt tvärtom: att skolorna behöver stänga vid en kris och att barnen ska stanna hemma. Det tänkesättet måste vi nu ändra på, säger hon.
När Hadja Lahbib lanserade EU:s nya beredskapsstrategi tidigare i våras viftade hon med den svenska prepperbibeln ”Om krisen eller kriget kommer”, som getts ut i flera upplagor sedan 1943.
Vintern 2024 skickades en uppdaterad version ut till alla svenska hushåll, från Myndigheten för samhällskydd och beredskap.
– Om en liknande broschyr med ”krig” i rubriken skulle distribueras i andra länder skulle det kanske kunna skapa panik på sina håll. Det är inte en del av tänkesättet hos människor i exempelvis södra Europa, där man kanske är mer medveten om naturkatastrofer som skogsbränder, översvämningar, men inte om krig, säger Hadja Lahbib.
Ändå funderar Hadja Lahbib, som har ett förflutet som tv-ankare och före detta belgisk utrikesminister, på att låta EU-kommissionen skicka ut en motsvarande broschyr till alla EU-medborgare.
– Det är något vi bör överväga. Om du reser i sommar till exempel är det bra att veta vilka potentiella hot du kommer att möta, säger hon och nämner skogsbränder som ett exempel.
Hon vill också inrätta ett nytt slags Erasmusprogram där ungdomar från EU:s olika hörn ska få lära sig om prepping i andra medlemsländer.
– På samma sätt som de nu reser till andra länder för att lära sig språk så skulle de kunna lära sig om beredskap. Jag är säker på att en cypriot inte har samma förståelse som en svensk. Här har ni har ett helt annat tänkesätt och krigets närvaro är påtaglig, säger hon.
Carl-Oskar Bohlin (M), Sveriges civilförsvarsminister, sitter med under intervjun och nickar instämmande. Han har själv sagt att han var ”prepper före det blev coolt”. På gården hemma i Dalarna har han eget vatten- och elverk, en jordkällare och all tänkbar hemberedskap.
Men trots lovorden från EU-kommissionären är Bohlin inte nöjd. Att Sverige till skillnad från Finland skrotade krigsberedskapen efter kalla kriget har gjort startsträckan lång.
– Vi har lagt betydande medel på civilförsvaret och ökat tempot, samtidigt som säkerhetssituationen runt omkring oss har försämrats i en snabb takt. Så vi är inte vid mållinjen, säger han.
Just Finland brukar pekas ut som bäst i klassen när det gäller prepping. Grannen i öster sticker ut med sina välfyllda beredskapslager och närmare en miljon reservister. Det var heller ingen slump att landets tidigare president Sauli Niinistö fick i uppdrag av EU-kommissionen att ta fram den rapport som legat till grund för Hadja Lahbibs beredskapsstrategi.
Mest uppmärksamhet väckte hennes uppmaning till européerna om att skaffa sig förnödenheter för att kunna klara sig på egen hand i tre dygn. I ett videoklipp som blev viralt fiskade hon upp tändstickor, fällkniv, konserver och en transistorradio ur sin handväska.
Den svenska rekommendationen är att man ska ha förnödenheter för att klara sig själv i en hel vecka. Är svenskarna mer illa ute?
– Det finns ingen universallösning som passar alla. Man måste anpassa sitt eget kit efter ens egna behov och platsen där man befinner sig. Om du bor i Spanien behöver du andra saker än i Sverige under de mörka vintrarna.
Sverige ingår också i ”de villigas koalition”, en konstellation av länder som vill gå snabbare framåt när det gäller att öka beredskapen inom unionen. Gruppen, där länderna i Norden, Baltikum och Benelux ingår, ska träffas två gånger per år och i höst står Sverige värd.
Har du bjudit in dina européeiska kollegor till din gård ännu?
– Vi har inte bestämt plats, säger Carl-Oskar Bohlin.
