För tre år sedan väntades de stora industrietableringarna i norra Sverige kräva uppemot 70 terawattimmar el inom två decennier. Till havs planerade flera bolag för stora vindkraftsparker. Ett tiotal ansökningar lämnades in till regeringen under 2023. I år har endast två ansökningar kommit in.
– Branschen är lite i limbo, säger Lina Kinning, vd på Green Power Sweden.
– Man väntar på besked från besked från regeringen både om tillståndsansökningar och förändringar i tillståndsprocessen.
Det som hänt på bara några få år är att flera av de stora industrisatsningarna i norr lagts ner eller skjutits på framtiden. Det innebär att behovet av el just nu, inte är lika stort som tidigare. Samtidigt är elpriserna fortfarande låga i norr och produktionskostnaden för att bygga havsbaserad vindkraft hög, förklarar Lina Kinning.
– Vilket gör det svårare för den här tekniken att stå på egna ben så som den landbaserade vindkraften gör, säger hon.
Ett bolag som fortfarande satsar på havsbaserad vindkraft är Skyborn Renewables. De har flera projekt igång i både Sverige och i andra länder. I Bottenviken utanför Kalix har bolaget planer på en vindkraftspark med 120 turbiner. Parken har teknisk potential att producera uppemot tio terawattimmar el per år. Det motsvarar runt sex procent av den årliga elproduktionen i Sverige.
– Verkligheten, vad gäller marknadsläget, har kommit kapp några av planerna som också gjort att tempot har saktats ner, säger Niclas Broman, vd på Skyborn, om läget i branschen.
– Även om behovet av el inte ligger lika nära i tid som förr finns det fortfarande där. Därför fortsätter vi med våra projekt då vi tror att det kommer ett stort behov av el framöver.
Företaget är ett av flera som väntar på besked om tillstånd från regeringen för att bygga havsbaserad vindkraft. För parken, Eystrasalt, utanför Hudiksvall har bolaget väntat över 1,5 år.
– Vi börjar närma oss nästa fas i projekten nu som kommer med en stor kostnad. För att vi ska våga ta det steget behöver vi åtminstone ha en tydlighet ifrån tillståndsgivande myndigheter om vad som gäller, säger Niclas Broman.
Både han och Lina Kinning anser att förutsättningarna för att bygga havsbaserad vindkraft har ändrats så pass mycket att regeringen behöver agera.
– Det är många miljardinvesteringar som ska göras. Vi tycker att riskdelnings- och finansieringsmekanismen som regeringen har lagt fram för ny kärnkraft skulle kunna appliceras på havsbaserad vindkraft, säger Niclas Broman.
Han menar att staten skulle behöva ta en del av risken som bolagen behöver ta för att finansiera utbyggnaden. Det kan röra sig om en kreditgaranti som minskar risken på lånet för bolagen.
En annan sak som skulle underlätta för bolagen är om det infördes någon form en fast prissäkring. Det innebär att om elpriset i en given tidpunkt är lägre än det överenskomna priset skulle staten kunna täcka upp mellanskillnaden. Principen tillämpas redan i dag i flera europeiska länder.
– Vi har svårt att se att hur man ska kunna tillgodose de elbehov som finns fram till 2035 på ett annat sätt än att möjliggöra för havsbaserad vindkraft i Sverige. Men vi behöver åtgärder från regeringen för att det ska bli möjligt, säger Niclas Broman.
DN har sökt energi- och marknadsminister Ebba Busch för en kommentar. Hon har avböjt.
Läs mer:
C: ”Regeringen obstruerar vindkraften”




