Under fredagens sammanträde i EU-nämnden informerade justitieminister Gunnar Strömmer (M) riksdagen om att Sverige i ministerrådet kommer stå bakom Ungerns förslag om det som brukar kallas ”chat control”. Regeringen och Socialdemokraterna röstade för Sveriges hållning under förra veckans sammanträde i justitieutskottet.
Vänsterpartiet, Miljöpartiet, Centerpartiet och Sverigedemokraterna röstade emot förslaget i justitieutskottet och lämnade under fredagen en avvikande ståndpunkt i EU-nämnden.
Inför valet till Europaparlamentet i somras kampanjade Moderaterna och Liberalerna emot ”chat control”. Att de i riksdagen ställer sig bakom förslaget är Malin Björk (C) kritisk till.
– De för väljarna bakom ljuset när de säger att de ska göra på ett sätt i Europaparlamentet men ändå driver en annan linje på hemmaplan, säger Malin Björk.
Liberalerna avböjer att kommentera, men Gunnar Strömmer säger att Moderaterna ”verkligen inte” har fört väljarna bakom ljuset.
– Vi har hela tiden varit tydliga med att det förslag som har legat på bordet från kommissionen har varit alldeles för långtgående i integritets- och rättssäkerhetssynpunkt, säger han och lägger till:
– Nu ligger det ett omarbetat förslag på bordet och då tycker vi att det kan vi gå vidare och diskutera det vidare med Europaparlamentet.
Fakta.Det här är ”chat control”
Förordningen om att förebygga och bekämpa sexuella övergrepp mot barn, eller ”chat control” som det brukar kallas är ett förslag som första gången lades fram 2022 av Sveriges dåvarande EU-kommissionär Ylva Johansson.
Sedan dess har förslaget förändras ett par gånger och det senaste kommer från EU:s nuvarande ordförandeland Ungern.
Det nuvarande förslaget innebär att de publika tjänster som erbjuder krypterad kommunikation, som Whatsapp eller Signal, kan behöva bygga in en ”bakdörr” som scannar alla bilder, videor och länkar som delas. Användaren måste godkänna att det scannas, men gör användaren inte det kommer hen inte få skicka bilder, videor eller länkar. Syftet med förslaget är att detta ska kunna motverka att övergreppsmaterial på barn ska skickas via krypterade chattar.
En som är kritisk till ”chat control” är it-säkerhetsspecialisten och grundaren av Nikka Systems, Karl Emil Nikka. Han är rädd för att den bakdörr som ska skanna efter övergreppsmaterial inte bara kommer användas för att leta efter övergreppsmaterial.
– Risken är att EU tvingar fram en teknik som inte finns i dag, en teknik som både EU själva men också andra stater kan komma att missbruka, säger Karl Emil Nikka.
Enligt honom är det inte heller säkert att ”chat control” kommer vara effektivt i arbetet att bekämpa spridandet av övergreppsmaterial.
Inte heller Malin Björk är övertygad om att ”chat control” skulle få några vidare resultat.
– Man vill införa det här utan att veta om man kommer att komma åt de sexuella övergrepp mot barn, som naturligtvis är jätteviktigt att vi ska bekämpa. Men man öppnar upp bakdörrar i de program som vanliga medborgare använder sig av och de ska kunna känna sig trygga att kunna göra det.
Gunnar Strömmer säger att brottsbekämpningen i dag står handfallen när det gäller övergrepp mot barn, övergrepp som enligt honom i hög grad är en konsekvens av teknikutvecklingen.
– Det måste vi adressera. Det här är ett komplicerat förslag av flera skäl, därför att det handlar om en komplicerad teknik, där delar av tekniken ännu inte finns, säger han.
Tionde till elfte oktober kommer Gunnar Strömmer medverka på ministerrådet. Då blir det sedan upp till Ungern att sätta ”chat control” på dagordningen.
Senaste gången det låg ett förslag på bordet kom det aldrig upp på ministermötet. Belgien, som hade lagt det förslaget, plockade bort punkten innan. Någon förklaring gavs aldrig, men enligt uppgifter till DN beror det på att det inte fanns stöd för förslaget bland de andra länderna.
Regeringen vet inte om ”chat control” kommer att behandlas i nästa veckas ministerråd – det är upp till Ungern. Det är inte klart hur starkt stödet är bland de andra länderna. Framför allt har Tyskland signalerat att de inte tänker ställa sig bakom ”chat control”.
Skulle frågan aldrig dyka upp på nästa veckas ministerråd är det upp till Ungern eller nästa ordförandeland att lyfta frågan igen, och då behöver det förslaget passera Sveriges riksdag ännu en gång.
Om förslaget godkänns av ministerrådet behöver de sedan komma överens med EU-parlamentet, som har varit kritiska till ”chat control” och vill se stora omskrivelser av förslaget. Det kan med andra ord dröja innan ”chat control” blir lag, om det någonsin blir verklighet.
