Polen valde i slutet av november Saab och Sverige som leverantör av landets tre nya ubåtar, en affär på ungefär 26 miljarder kronor, enligt Polens regering.

Nu har länderna skrivit på ett samförståndsavtal, som bland annat drar upp linjerna kring teknologiöverföring, forskning och utveckling.

– Detta är verkligen ett viktigt strategiskt partnerskap, som kommer att stärka våra försvarsmakter och vår försvarsindustriella förmåga, säger Pål Jonson.

Det nya avtalet reglerar också Polens önskan om en så kallad ”gap filler” – alltså att den polska marinen får disponera en svensk ubåt runt 2027.

– De behöver en någorlunda modern ubåt som de kan träna upp besättningen på, säger Johan Granholm, lärare på Försvarshögskolan och expert på försvarssystem inom marinen.

Avtalet med Polen innebär enligt DN:s uppgifter att landet får tillgång till Sveriges äldsta ubåt, HMS Södermanland. Den svenska marinen tappar alltså en resurs, men kommer att ha kvar de tre nyare ubåtarna i Gotlandsklassen.

Pål Jonson bekräftar de uppgifterna.

– Så gör vi, absolut.

Får det några konsekvenser för den svenska marinen om den lämnar över en ubåt?

– I grunden så kommer ju det här att kunna stärka Polen och det blir viktigt när vi är allierade. De får fler ubåtar och vi kan samverka tillsammans, säger Pål Jonson och lägger till att det väger upp ”eventuell påverkan på den operativa förmågan”.

Johan Granholm konstaterar att upplägget innebär en ubåt mindre under svensk flagg.

– Men börjar man tänka längre så har Sverige och Polen samma marina problem i södra Östersjön. Då kanske det spelar mindre roll om Södermanland går under polsk flagg, säger Johan Granholm.

Sverige och Polen är allierade i Nato, med Ryssland som det utpekade militära hotet. Johan Granholm ser ett samarbete framför sig, med gemensam ledning och delade uppdragsområden.

Polen vill köpa tre nya A26-ubåtar, men eftersom landet inte haft moderna ubåtar på många år så kommer HMS Södermanland att kunna sätta i gång arbetet med undervattensoperationer långt innan A26:orna levereras.

– Fördelen är att även om den är gammal, så är mycket av tankesätten kring uppbyggnaden och systemen likadana som på de nya ubåtarna. Det är helt rimligt att Polen vill ha det, säger Johan Granholm.

Polens regering har uttryckt en förhoppning om att få den första av de tre A26:orna levererad redan 2030.

Pål Jonson uppger att Saab Kockums varv i Karlskrona ökat produktionsförmågan radikalt de senaste tio åren.

– Delar av ubåtarna kommer att bli producerade i Polen. Och det kan göra att man kan ha ett ambitiöst tidsperspektiv på leverans till Polen också, säger han.

Den polska tidsplanen ser ut att krocka med den svenska beställningen av A26. Det handlar om de två ubåtarna HMS Blekinge och HMS Skåne, med beräknad leverans 2031 och 2033.

Pål Jonson har ännu inget klart svar på om Sveriges ubåtsbeställning kommer att påverkas av Polens köp.

– Vi har ju ökat produktionstakten nu och delar av ubåtarna kommer som sagt att produceras i Polen. Exakt hur det kommer att falla ut beror på de förhandlingar som nu tar vid mellan FMV, Saab och den polska sidan, säger han.

Det så kallade ubåtsvapnet är ett av Försvarsmaktens viktigaste, strategiska försvarssystem. Sveriges ubåtar har redan i dag skarpa uppgifter, bland annat genom att bevaka och lyssna på ryska krigsfartyg i Östersjön.

Fakta.A26-ubåten

● Saab Kockums ubåt A26 byggs på varvet i Karlskrona.

A26 är optimerad för grunda vatten, som Östersjön.

● Ubåten ska vara tystare än tidigare versioner, ha förbättrade sensorer och en ny sluss för dykare och undervattensdrönare.

● Sveriges försvarsmakt är den första kunden, med en beställning på två ubåtar, HMS Blekinge och HMS Skåne.

● Prislappen på den svenska affären är ungefär 25 miljarder kronor. Projektet har blivit mycket dyrare och försenats under många år.

● Polen vill köpa tre A26-ubåtar, men kontrakten är inte påskrivna ännu. Den polska regeringen har uppskattat priset till 26 miljarder kronor.

Share.
Exit mobile version