Äntligen fri från hånfulla kommentarer.
Så tänkte Marjut Hyvönen när hon vid millennieskiftet gifte sig med en svensk man och passade på att ändra det förnamn hon döpts till när hon ändå tog nytt efternamn.
Över en natt blev hon Marjot Vastersson. Äntligen skulle hennes namn uttalas korrekt, trodde hon.
– Men människor uttalar det fortfarande fel. I stället för att säga Marjot säger folk nu Marjåt. Det blev inte som jag hade tänkt mig.
Det finns bara fem andra personer i Sverige med samma förnamn som 60-åriga Marjot Vastersson i Varberg. Däremot heter 455 personer Marjut, enligt Skatteverket.
Det har gått tjugo år sedan namnbytet. Numera skiner hon upp varje gång någon råkar skriva ”Marjut” om henne.
– När jag ser mitt namn stavat med u känner jag i hjärtat: ”Det där är jag.” Jag har aldrig förlikat mig med hur namnet ser ut. Marjot ser konstigt ut i text.
Att prata om namnbytet väcker sorg i Marjot Vastersson. I barndomen blev hon retad i skolan utanför Borås.
– De vände och vred på mitt namn och skrattade. Majrutt, kallade de mig.
Sverigefinska Anoo Niskanen växte också upp i Borås, och gick då under namnet Anu Niskanen. Hon blev mobbad när de svenska barnen upptäckte genitivformen av hennes förnamn.
– Jag fick höra det varje dag i högstadiet. Svenskspråkiga svenskar kan bara inte uttala ”Anu” korrekt.
Vissa lärare undvek det hela genom att kalla henne ”Niskanen”, trots att ingen annan i klassen lystrade till efternamn.
En sommar gick det så långt att 14-åriga Anoo tillsammans med en finsk vän lekte att de hade svenska namn. De började om från noll som Sara och Marie.
– Jag presenterade mig som Sara för nya vänner.
Hur många sverigefinnar som byter namn finns det ingen statistik på. Namnändringar görs hos Skatteverket, men myndigheten analyserar inte ansökningarna enligt födelseland. Säkert är dock att namnbyten överlag är populära. Cirka tusen personer ansöker om det varje månad, visar Skatteverkets siffror till DN.
Antalet sverigefinnar uppskattas till 700 000. Hit räknas personer bosatta i Sverige med rötter i Finland.
Marjots och Anoos exempel visar att finska namn kan göra en till måltavla för mobbning. Även forskning pekar på det.
Namnforskaren Maria Löfdahl var 2022 med och gjorde en studie om hur det är att prata somali, arabiska och finska i Göteborg. Flera sverigefinnar vittnade om att de helt bytt bort sina finska namn eller försvenskat dem – något som knappt förekom i de andra språkgrupperna.
En del finnar tar sitt andra förnamn och gör en svensk variant av det, säger Löfdahl. Andra suddar ut finska markörer som dubbla konsonanter eller vokaler.
– Många kommer från en arbetarbakgrund och gör en klassresa. Då lämnar de det finska bakom sig.
Ett namn är centralt för en människas identitet, påpekar Löfdahl. Det påverkar hur man ser på sig själv och andra.
– Det kan vara ett sätt att framhäva sin identitet eller omvänt ett sätt att dölja den.
Sverigefinnarnas namnbyten var ofta förknippade med sorg, kom studien fram till. Många sa att de gjort det för att smälta in och för att undvika glåpord och att diskrimineras.
Marjot Vasterssons nya namn gav ingen immunitet mot spydiga skratt. Hon berättar att en bekant så sent som i höstas sa just Majrutt och skrattade – precis som retstickorna i hennes barndom.
– De tycker det är roligt, men det är mitt namn de pratar om. Det har gjort ont hela livet. När man har hört det så länge är det inte jättekul längre.
När det samma händer Anoo Niskanen väcks barndomstrauman till liv.
– Människor tror att de är de första som kommer på det. Jag kan få ett väldigt negativt intryck av någon trots att den menar väl, eftersom mina tankar går till mobbarna i högstadiet.
Marjot Vastersson ändrade bara stavningen med en vokal, och har aldrig övervägt att byta till ett svenskt namn vilket vissa sverigefinnar gör. Men ibland ångrar hon sitt val. Det ledde ju inte till önskat resultat, alltså korrekt uttal.
– Jag skulle nog byta tillbaka till Marjut nu om det inte var så krångligt att skaffa nytt pass, körkort, ny mejladress och så vidare, säger hon.
Marjot Vastersson jobbar på en skola i Varberg och är själv mycket noga med att både hon och eleverna lär sig uttala namn korrekt. Hon vill skapa en trygg atmosfär, en sådan hon själv hade önskat i barndomen.
Även för Anoo Niskanen har namnbytet haft oväntade konsekvenser. Nu är det finnarnas tur att uttala namnet fel. ”Anåå”, säger de. Hon tror att vissa uttalar namnet med avsiktlig sarkasm för att signalera att man borde vara stolt över sitt namn.
– Därför använder jag ”Anu” med finländare och ”Anoo” med svenskar.
Sverigefinnar
Det finns runt 700 000 sverigefinnar. Med det menas personer bosatta i Sverige som är födda i Finland eller som har minst en förälder eller mor- eller farförälder född i Finland.
I början av 1980-talet utgjorde personer födda i Finland hela tre procent av Sveriges befolkning. De flesta finländarna flyttade till Sverige i jakt på jobb inom industrin, eftersom det rådde hög arbetslöshet i Finland.
Källa: Statistiska centralbyrån, Göteborgs stad
Fakta.Uttal på finska
Varje ljud i finskan har sin egen bokstav. Varje bokstav uttalas, alltid på samma sätt.
Vokalernas uttal skiljer sig mellan finska och svenska. Finskans ”u” uttalas ”o” som i Olle. Finskans ”o” uttalas ”å” som i får. Något ”å” finns inte i finskan – bokstaven kallas faktiskt ”svenskt o” i Finland.
En vokal eller konsonant får kort ljud om den står ensam, medan dubbelvokaler och dubbelkonsonanter uttalas med långt ljud.
Källa: Institutet för språk och folkminnen
Läs mer:
Så blev han Andreas T: ”Jag ville byta namn var femte år”
Tre Lennox – i samma klass: ”Vi kallas P, W och G”
