Det är en stressad Anna Olskog som tar emot i ett tillfälligt mötesrum på hennes nya arbetsplats alldeles intill bullriga Slussen i centrala Stockholm.
– Det känns som att jag har hamnat i en torktumlare, säger hon och sneglar på sin packade rullväska som hon har bredvid sig för att snabbt kunna hoppa in i en taxi efter intervjun.
När vi möts är det hennes första vecka på jobbet som ny förbundsordförande på Sveriges lärare. Med sig till intervjun har hon färska siffror från en rapport som Sveriges lärare har tagit fram och som baseras på en enkät som besvarats av 1 500 lärare.
Den visar att elever har tappat kunskaper de senaste åren och saknar tillräckliga förkunskaper när de ska börja en ny årskurs eller skolform. Det är något som får stöd från undersökningar som Pisa och Pirls.
– Den här rapporten visar att det har skett en försämring under de senaste tio åren. Det är något som vi lärare verkligen har sett och som jag kan skriva under på, säger Anna Olskog.
Fyra av tio lärare svarar att hälften av eleverna, eller mer, hade bristande förkunskaper när de senast mottog nya klasser eller undervisningsgrupper.
Bland lärare som varit verksamma i minst tio år svarar tre av fyra att elever i dag har något eller mycket sämre förkunskaper i jämförelse med hur det var för 10-15 år sedan.
En av tio svarar att förkunskaperna är oförändrade och ungefär lika många säger att de är bättre i dag.
Dels handlar det om språkliga brister som att de inte kan läsa, skriva eller ta till sig en instruktion tillräckligt bra. Dels om grundläggande matematiska kunskaper som eleverna behöver för att klara sig på den nivå som de kommer till.
”Jag kan inte hålla undervisning med samma innehåll till hela klassen utan behöver anpassa på tre-fyra olika sätt”, säger en SO-lärare på mellanstadiet i rapporten.
En annan lärare vittnar om att elevernas skriftliga förmåga blivit märkbart sämre vilket också gäller deras läshastighet och läsförståelse.
Anna Olskog berättar hur lärarjobbet äts upp av andra arbetsuppgifter eftersom kringpersonal alltmer har försvunnit i skolan.
– Kvar finns bara den undervisande läraren som tvingas göra allt fler uppgifter, vilket saboterar möjligheterna att göra ett bra jobb.
Nivån på förkunskaperna är särskilt låg hos de elever som kommer från socioekonomiskt svagare hem, visar rapporten.
Sju av tio bedömer att hälften eller fler av dessa elever har otillräckliga förkunskaper.
I rapporten säger en gymnasielärare i svenska att eleverna i en klass är så lässvaga att det är nödvändigt med högläsning av all litteratur för att undervisningen ska fungera.
Samtidigt visar Skolverkets statistik att lärarbehörigheten är lägre på skolor med socioekonomiska utmaningar.
Politiker brukar säga att de bästa lärarna ska vara i de tuffaste klassrummen. Varför lyckas man aldrig med den ekvationen?
– Lönen spelar roll. Men det handlar också om att lärare vill göra ett gott jobb och då måste man ha ett fungerande lagarbete. Men det finns inte tillräckligt många utbildade lärare på skolorna för att man inte ska behöva gå hem med den där klumpen i magen, säger Anna Olskog.
Sveriges lärare driver frågan om att staten måste ta ett större ansvar för fördelningen av pengar mellan skolor.
– Framför allt måste man reglera undervisningstiden så vi får mer tid för planering samt för- och efterarbete, säger Anna Olskog.
Det behövs också bestämmelser för minimibemanning, lärartäthet och gruppstorlekar, menar hon.
Anna Olskog bor än så länge kvar i det lilla samhället Sävar två mil norr om Umeå och kommer veckopendla till Stockholm.
Innan hon valdes som förbundsordförande jobbade hon på Hedlundaskolan, som är en kommunal mellanstadieskola i centrala Umeå.
Dessförinnan, åren mellan 2002 och 2013, jobbade hon på den vinstdrivande Minervaskolan som hon också köpte aktier i.
– De första åren var jättebra, det fanns ett engagemang och en nybyggaranda som var väldigt positiv och som gjorde att man kunde kroka arm med skickliga kollegor och komma framåt.
– Sedan blev det inte alls bra, säger Anna Olskog och berättar att hon i februari 2013 sade upp sig, trots att det inte fanns några lediga jobb som lärare i Umeå.
I samma veva sålde hon sina aktier i koncernen.
Mellan 2013 och 2015 delade Minervaskolans aktiebolag ut 47 miljoner kronor i vinstutdelning till sina ägare, visar DN:s granskning.
Det är pengar som kom från en försäljning av en fastighet, enligt skolbolagets ledning.
Under ungefär samma period fick huvudmannen flera föreläggande från Skolinspektionen för brister. Bland annat för att det särskilda stödet inte fungerade som det skulle. Det fanns även återkommande brister i betygssättningen och elevhälsan, enligt Skolinspektionen.
Det är bedömningar som skolbolaget ifrågasätter, enligt kommunikationschefen Anders Nordlander. Han hänvisar också till att de påtalade bristerna åtgärdades och att bolagets gymnasium klarat sig bra vid en senare inspektion.
– Den turbulens du beskriver med Minervaskolan hade inte kommit igång när jag var där, säger Anna Olskog.
Vinstuttag och dålig skolkvalitet brukar vara en kombination som får hård kritik.
– Ja, att det över huvud taget får förekomma är en del av grunden för min fackliga glöd, säger Anna Olskog.
På kongressen i maj tog Sveriges lärare beslutet att förbundet ska driva frågan om att aktiebolag inte är en acceptabel driftsform för skolverksamhet. Det är något Anna Olskog hävdar att hon personligen tycker är viktigt, inte minst med sina erfarenheter.
– När jag kandiderade till förbundsordförande skrev jag i min profil att jag vill rätta till det här systemfelet. Jag är inte emot friskolor, men vinsterna är fel. Pengarna ska styras så de kommer eleverna till del, inte ägarna.
Regeringen har tillsatt en utredning, den så kallade friskoleutredningen, som ska skärpa reglerna så att det blir svårare för en friskola som håller låg kvalitet att samtidigt ta ut vinst.
Kan det lösa problemet?
– Det finns en mängd olika utredningar. Den här frågan har seglat upp på den politiska agendan och den har blivit medborgarnas fråga också. Vi är så klart glada för att det har blivit ett visst tryck bakom detta, säger Anna Olskog.
– Men det går inte att bara prata kring de problem vi ser. Nu behöver vi se ett agerande från regeringens sida.
Fakta.Elever saknar tillräckliga förkunskaper
• I stort sett samtliga lärare upplever att när de senast mottog nya klasser eller undervisningsgrupper hade ett fåtal eller fler elever otillräckliga förkunskaper.
• Över fyra av tio svarar att hälften eller fler hade bristande förkunskaper.
• Nivå på förkunskaper är ännu sämre i socioekonomiskt svagare områden.
• Det finns en lagstadgad särskild garanti för tidiga stödinsatser om elever går vidare i skolsystemet utan att ha med sig den läsförmåga som behövs för att klara efterföljande årskurser och stadier.
• En tidigare undersökning från Sveriges lärare visar att en majoritet lärare ansåg att det i låg utsträckning fanns resurser på deras skola att följa skollagen gällande extra anpassningar och särskilt stöd och att det tar tid från andra elever.
• I en enkät från Brottsförebyggande rådet svarar var fjärde rektor att de främsta hindren för att nå en trygg och lärande skolmiljö är bristande resurser för elevhälsans personal samt skillnader i kunskapsnivå mellan elever i samma klass.
• Enkäten har skickats till 3 500 lärare i grund- och gymnasieskolan i Sveriges Lärares undersökningspanel under våren 2024. Svarsfrekvensen blev 44 procent vilket motsvarar svar från över 1 500 lärare.
Källa: Sveriges lärare, Brå
