Ryssland fortsätter att skicka robotar och drönare mot Ukraina samtidigt som markstriderna fortsätter.
I skuggan av USA:s Grönlandsutspel kan Ryssland försöka flytta fram landets positioner i kriget, tror ÖB.
– Jag tror att vi alla kan se intensiteten i luftkriget, hur man slår mot kritisk infrastruktur och hur man försöker att trycka på ytterligare i Donbass, säger Michael Claesson.
Målet, menar ÖB, är att skaffa sig ytterligare landvinningar inför förhandlingar om vapenstillestånd och fred.
Men USA:s politiska press på Danmark om att släppa ifrån sig Grönland har även andra aspekter.
– Jag tror att man från Moskva uppfattar det som ett geopolitiskt drag från amerikansk sida, säger Michael Claesson.
Det draget måste Ryssland förhålla sig till i Arktis – landet har precis som USA stora militärstrategiska intressen högst upp i norr.
Men samtidigt kan Kreml se hur toppolitiker i Nato, den stora motståndaren i Putins ögon, debatterar sin egen, möjliga undergång. Det är den bilden som Danmarks statsminister målar upp om USA annekterar Grönland.
– För Ryssland är det positivt att alliansen genom sin egen retorik ifrågasätter sin egen förmåga både medialt och politiskt, säger Michael Claesson.
Han fortsätter:
– Det är klart att det är mumma för den som betraktar Nato som det mest eländiga som har åstadkommits sedan andra världskrigets slut, nämligen han i Kreml, säger Michael Claesson.
Försvarsmakten och ÖB följer även utvecklingen runt de stora demonstrationerna i Iran, som är en av Rysslands partners. Iran har stöttat Ryssland med bland annat drönarteknologi.
– Regimen är omskakad och det innebär potentiella avbrott i den politiska axeln. Om man då lägger till att även Venezuela inte kan leverera stöd till Ryssland som tidigare så är det klart att det påverkar Ryssland, både politiskt och praktiskt, säger Michael Claesson.




