Under intervjun med Annika Fridén och Peter Borgelöv i Partille öster om Göteborg, skrattar vi ofta och gott. Ändå handlar samtalet mycket om döden. Det går inte att stoppa galghumorn från den 71-åriga mamman och hennes 38-årige son.
– Skulle man vara riktigt krass så hade det varit bättre för er barn – ekonomiskt – om jag trillade omkull och dog, säger Annika Fridén och tillägger:
– Men då kan jag förstås inte vara barnvakt.
Det är inte så att familjen har varit förskonad från att ha nära anhöriga som avlidit. För tre år sedan avled Annikas man och bara tre veckor senare gick hennes 92-åriga mamma bort. Hennes pappa var då död sedan fjorton år.
– Mina föräldrar var väldigt sparsamma och snålade på sig själva. Pappa hade vuxit upp under väldigt knappa förhållanden och tyckte det var viktigt med säkerhet. Han ville inte ge bort pengar när han levde, utan han sade att ”det får ni när jag är död”.
Annika Fridén har jobbat som sjuksköterska och har tre barn. När hon var 39 år och barnen var i skolåldern år skilde hon sig från barnens pappa.
– Då hade jag verkligen behövt pengarna som jag ärvde långt senare, säger hon.
Enligt en Novusundersökning genomförd på uppdrag av 60plusbanken säger en majoritet att de inte pratar med sina barn om arv. En tredjedel av de tillfrågade vet inte om barnen förväntar sig att ärva. Samtidigt visar samma undersökning att 91 procent av de vuxna barnen gärna avstår från arv om föräldrarna får det bättre på ålderns höst.
Barbro Lind från Stockholmstrakten är 76 år och även hon är sparsam.
– Men det handlar också om att jag bryr mig om mitt klimatavtryck. Det bryr sig inte min son och hans familj om. De slösar!, säger hon när vi pratas vid på telefon.
Hennes sparsamhet bekymrar hennes son som tycker att hon ska unna sig saker. Varje månad sätter han in 3 000 kronor till sin mamma så att hon ska ha råd att ha kvar sin bil.
Det enda som hon skulle kunna tänka sig att spendera mycket pengar på vore om det gick att köpa sig frisk.
– Jag lider av Sjögrens syndrom som gör mig väldigt trött. Skulle jag kunna bli frisk genom att betala skulle jag göra det, säger hon.
Både Annika Fridén och hennes yngsta barn, Peter Borgelöv, nu 38 år, kan konstatera att generationerna tänker olika kring pengar och arv.
– Du och din generation tror fortfarande att ni måste spara mycket, mycket mer än ni behöver. Sedan kom vår generation…, säger Peter och blir avbruten av Annika:
– Spendergänget!
– Det kommer inte finnas något kvar efter oss, utom det vi har sparat i bostäder, fortsätter Peter Borgelöv. Den äldre generationen sparar ju så mycket att ni aldrig någonsin kommer att göra er av med det. Det är klart att man ska spendera sina pengar. Det som blir över, blir över.
Han reflekterar över hur arv ofta kommer när barnen minst behöver det.
– När man väl får sitt arv är man kanske 50-60 år och då kanske man minst behöver det i livet. Även om det så klart alltid är trevligt med pengar.
Samtalet fokuserar på om Annika Fridén ska unna sig eller låta barnen ärva. Men hur skulle barnen reagera om hon gav bort pengarna till något annat?
– Ja, Peter, hur skulle du reagera om jag gav bort mina pengar till föreningen för hemlösa katter? undrar Annika Fridén.
– Du får göra vad du vill med dina pengar, svarar Peter.
Novusundersökningen visar att många äldre inte pratar om död och arv med sina barn. Barbro Lind och Annika Fridén tillhör undantagen.
– Jag och barnen vet att jag kanske får tio bra år till. Femton om man får vara frisk. Det är inget konstigt. Varje morgon när jag vaknar tänker jag” herregud, jag mår bra i dag med”, säger Annika Fridén och fortsätter:
– En sak vet jag och det är att om man inte pratat om arvet innan så kommer det att skapa problem. Har man dessutom gemensamma saker – som en sommarstuga – och sedan bara går i graven så blir det konflikter.
Annika Fridén ger gärna bort lite saker till barnen och hon har tillfälligt lånat ut pengar till barn som hon sedan har fått tillbaka. Men hon tycker att det är viktigt att det blir rättvist mellan barnen. Kanske inte varje gång, men att det jämnar ut sig på sikt.
Det bästa hon vet är när pengarna går till något gemensamt.
– Det är ju väldigt roligt att barn och barnbarn vill vara med en och att göra saker tillsammans. Nu när jag har råd kan vi gå ut och äta gott på restaurang. Jag bjuder gärna på fina viner också. Och äkta champagne!
Fakta.Undersökning om arv
Tre av fyra svarar att de inte pratat med sina arvtagare om arvet och drygt en tredjedel att de inte heller planerar att göra det. Även i högre åldrar har de flesta inte pratat med sina arvtagare. Endast en av fyra mellan 50–64 år och en av tre mellan 65–84 år har gjort det. En av tre vet inte om deras arvtagare förväntar sig ett arv från dem.
Undersökningen har genomförts av Novus, på uppdrag av 60plusbanken mellan 1–7 juni 2024. I undersökningen genomfördes 1409 intervjuer med respondenter i åldrarna 18–84 år, i representation av allmänheten. Vissa frågor ställdes endast till de som svarat att de har någon familjemedlem som kommer ärva dem i framtiden.
Fakta.Olika typer av arv
Bröstarvinge
Den avlidnes barn, barnbarn och så vidare i rakt nedstigande led. Adoptivbarn är bröstarvingar men det är inte fosterbarn.
Arvslott
Den del av den avlidnes tillgångar som en arvinge kan få.
Laglott
Hälften av arvslotten och den del av arvet som bröstarvingar alltid har rätt till.
Enskild egendom
Tillgångar som en make/maka fått som enskild egendom genom gåva eller testamente ingår aldrig i bodelningen.
Äktenskapsförord
Avtal mellan makar om vad som ska vara enskild egendom. Kan skrivas både inför och under äktenskapet. Äktenskapsförordet måste registreras hos Skatteverket.
Särkullbarn
Barn från ett tidigare förhållande som alltid har rätt att få ut sitt arv direkt. Men särkullbarnen kan välja att vänta med arvet tills båda makarna är borta. Det går också att avtala om att särkullbarnet får laglotten när föräldern dör och resten av arvslotten när båda gått bort.
