Pekings militärövningar runt Taiwan har trappats upp jämfört med för åtta år sedan. Den geopolitiska kampen mellan USA och Kina har hårdnat. I det vakuum som uppstår mellan två amerikanska presidenter förbereder sig Taiwan på att stå på god fot med nygamlingen som snart flyttar in i Vita huset.
Förbindelsen mellan USA och Taiwan stärktes under Donald Trumps förra mandatperiod, men det gjorde även synen på att han var potentiellt farlig på posten för Taiwan.
Trumps uttalanden den senaste tiden har understrukit att han ser på internationell politik som på affärsuppgörelser. Han har sagt att Taiwan borde betala USA – och öka sina försvarsutgifter till 10 procent av bnp – genom att köpa amerikanska försvarssystem.
– Vi är inte annorlunda än ett försäkringsbolag. Taiwan betalar inget, sa han i en intervju med Bloomberg Businessweek under valkampanjen.
Vilket inte stämmer. Taiwan har under Bidens tid som president köpt vapen för 7 miljarder dollar från USA. Men det är betydligt mindre än de 21 miljarder dollar som Taiwan spenderade under de fyra år som Trump satt vid makten förra gången.
Under Bidens tid har USA, enligt The Diplomat, uppmuntrat Taiwan att satsa på asymmetriska vapen i större utsträckning i stället för på stora och dyra vapensystem eftersom det bättre anses gagna Taiwans försvar. Därav skillnaden i summan pengar som använts för amerikanska vapenköp, motiverar anhängare av förändringen.
Nu kan Taiwan emellertid vara berett att blidka den tillträdande Trump-administrationen med större och mer kostsamma beställningar av vapen igen. Enligt Financial Times har Taiwan tagit upp frågan om köp av vapensystem värda 15 miljarder dollar.
En framstående taiwanesisk militär tankesmedja har uppgett att Taiwan även kan ha intresse av stridsflyget F-35. Men taiwanesiska myndigheter har förnekat att det finns någon sådan shoppinglista – för att beveka Trump.
Donald Trump har också anklagat Taiwans världsledande halvledarindustri, som står för 15 procent av Taiwans bnp, för att stjäla amerikanska jobb.
Trump har även omfamnat miljardären Elon Musk. Denne man som har stora intressen i Kina har fått en plats i den blivande presidentens närhet. Musk har i intervjuer föreslagit att Taiwan får en liknande status som Hongkong, där det kinesiska kommunistpartiet kraftigt beskurit friheten de senaste åren.
Som en följd av allt detta är spänningen större i Taiwan den här gången än förra gången Trump blev president. Några menar att demokratin utmanas. Särskilt som Taiwan inte har råd att satsa en tiondel av sin ekonomi på försvaret. Ön riskerar också att bli indragen i ett handelskrig mellan Kina och USA.
Andra som presidenten Lai Ching-te hävdar att det långa partnerskapet mellan Taiwan och USA borgar för en fortsatt stabilitet i regionen. Donald Trump har därtill utsett två Kinahökar som utrikesminister och nationell säkerhetsrådgivare, Marco Rubio och Michael Waltz – vilket kan tolkas som att udden trots allt är mer riktad mot Kina än mot Taiwan.
Däremot har USA inga officiella diplomatiska förbindelser med Taiwan. Det har USA sedan 1979 med regimen i Peking, som anser att Taiwan är en del av Kina. Parallellt finns det en amerikansk lag som ålägger USA att hjälpa Taiwan att försvara sig på egen hand. Vilket bland annat sker genom försäljning av vapen.
Fast lagen innehåller ingen uttrycklig förpliktelse för USA att ingripa militärt i händelse av en invasion av Taiwan. Strategin är medvetet vag och går ut på att Kina ändå kommer att avskräckas från ett angrepp.
Donald Trump har oroat Taiwan genom att säga att han som svar på en kinesisk invasion eller blockad skulle höja tullarna på kinesiska varor. Det räcker. En militär insats mot en blockad behövs inte, menar han.
I en intervju med Washington Post ifrågasatte han hur snabbt USA kan komma till Taiwans hjälp vid en kinesisk invasion.
– Taiwan, det är en tuff situation. Glöm inte att det ligger 9 000 miles från USA, sa Trump.
Fakta.Majoritet identifierar sig som taiwaneser, inte kineser
Taiwan har en befolkning på 23,6 miljoner invånare.
Huvudstad är Taipei.
98 procent av befolkningen är kineser, varav runt en tiondel är fastlandskineser. Majoriteten identifierar sig som taiwaneser och inte kineser.
Kinesiska nationalister tog makten över Taiwan 1949 efter att ha förlorat inbördeskriget mot kommunisterna i Kina.
Tillsammans med ledaren för nationalistpartiet, Chiang Kai-shek, flydde över 1,5 miljoner kineser från fastlandet till Taiwan 1949.
Sedan dess gör Kina anspråk på Taiwan som en av sina provinser.
Taiwan, med det formella namnet Republiken Kina, hade fram tills 1971 Kinas plats i FN, inklusive i Säkerhetsrådet.
