När den rysk-amerikanska fredsplanen på 28 punkter presenterades för president Volodymyr Zelenskyj i Kiev slutet av förra veckan var det ett hårt slag för ukrainarna. Planen var en ren önskelista för Moskva, och en del tydde på att den hade översatts från en förlaga på ryska.
Fredsplanen var i praktiken en underkastelse under den ryska angriparen. Ukraina skulle förlora ytterligare territorium, tvingas skära ned sin försvarsmakt och för överskådlig tid avstå från medlemskap i Nato. Till det kom ett ultimatum: skriv på inom en vecka, eller förlora allt stöd från USA.
När DN möter Ruslan Stefantjuk under hans besök i Stockholm ger han ett diplomatiskt svar på hur Kiev reagerade på fredsplanen:
– Jag fick del av den. Och vi uttryckte vår klara ståndpunkt att vi är redo att arbeta med och förbättra varje utkast till plan. Vi har från början sagt att Ukraina vill ha fred, men naturligtvis inte till varje pris, säger han.
Andra rapporter från Kiev talade om stor upprördhet. I vilket fall blev det ett extra krismöte i Genève, där utrikesminister Marco Rubio och Zelenskyjs stabschef Andrij Jermak ägnade söndagen åt att mangla fram en kompromiss. Resultatet blev att den ursprungliga planens 28 punkter blev 19. Vad som försvann är inte offentligt.
– Vi är beredda att tillsammans med USA förbättra fredsplanen. Men för vår del finns det ett antal röda linjer som inte kan överträdas. Bland dessa finns Ukrainas territoriella integritet, landets oberoende, saker som berör Ukrainas författning och frågan om den ukrainska armén.
Ruslan Stepantjuk säger att ”så vitt jag är informerad” skiljer sig avtalsutkastet som nu diskuteras väsentligt från 28-punktsplanen. Här har EU:s förslag haft betydelse.
– Vi är övertygade om att en fredsplan även måste utgå från Europas intressen. Det är en viktig partner som har en viktig roll för att avsluta kriget.
Vad finns då kvar i det senaste avtalet, är det som utgör ”röda linjer” avlägsnat?
– Varje förhandling är en levande process. Jag tror att det kommer att läggas fram många fler utkast under denna process. Till slut kommer vi till ett acceptabelt förslag. Det viktigaste är att vi får ett avtal som säkrar en rättvis och varaktig fred.
I Kiev har man sagt: ”inget om Ukraina utan Ukraina”. Men nu ställdes Ukraina, offret för aggression, åter inför ett fullbordat faktum och dessutom ett ultimatum från USA. Är det acceptabelt?
– När USA:s armésekreterare kom till Kiev och presenterade 28-punktersplanen, hade vi ett lugnt men spänt samtal. Jag förklarade att oavsett vad ni föreslår så finns det vissa saker Ukraina aldrig kan gå med på.
Ruslan Stefantjuk påminner om att han har erfarit ett liknande beteende tidigare, med påtryckningar att omedelbart skriva på ett avtal.
– Ett exempel var det så kallade mineralavtalet, som USA lade fram med oacceptabelt orättvisa villkor för oss. Men till slut, efter förhandlingar, fick vi ett acceptabelt avtal. Vi ser det som att USA bedriver förhandlingar på detta vis, som ett sätt att starta överläggningar.
Hur kommer det sig att Washington åter lade fram ett förslag som Putin välkomnade och Ukraina avvisade?
– Det får du fråga dem som har skrivit utkastet. Vad som är säkert är att det definitivt inte fanns några ukrainska författare till planen. Vi kan bara gissa vem som var källan och inspirationen till dessa förslag. Vår sak är att stå upp för våra egna intressen.
Finns det någon realistisk chans att Ukraina får tillbaka Krim?
– Det är vårt mål att få tillbaka Krim, som har varit ockuperat i snart tolv år. Praktiskt taget alla världens länder anser att Krim tillhör Ukraina, och de jure är det vårt. Vår uppgift är också att Krim de facto återgår till Ukraina, och det gör vi med olika medel, inklusive diplomatiska. Det handlar om människor, bland annat den krimtatariska ursprungsbefolkningen, som lever under ockupation. Vi kanske inte har möjlighet att få tillbaka det nu, men vi kommer att fortsätta att kräva det tills det blir verklighet.
En korruptionsskandal skakar Kiev och Ryssland trappar upp bombningarna. Hur svår är situationen för Ukraina i dag?
– Läget är verkligen inte bra. Nu kommer den fjärde krigsvintern, och vintrar är hårda tider för Ukraina. Ryssland attackerar energiinfrastrukturen och civila mål som skolor och sjukhus. Vårt folk är mycket trött. Och visst har vi en del korrumperade personer som försöker sko sig när militären köper in materiel. Men det viktigaste är hur staten reagerar. Zelenskyj har slagit fast att den som är skyldig till korruption ska straffas enligt ukrainsk lag, och han reagerade
