Den så kallade kriminella ekonomin har vuxit kraftigt. Det var huvudrubriken i rapporten ”Svarta siffror” som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi, ESO, publicerade för en månad sedan.
– Våra uppskattningar visar att den kriminella ekonomins totala omsättning är minst 352 miljarder kronor per år i Sverige. Det är mer än en fördubbling av tidigare estimat, sa en av författarna, Amir Rostami.
En mindre del rör bedrägerier mot privatpersoner, i fjol drygt sex miljarder. Antalet anmälda bedrägerier ökade också i fjol med en procent (2 580 anmälningar) jämfört med 2024.
I den tid när det skjuts mindre har polisens sökljus börjat riktas om mot pengarna.
Att den organiserade kriminalitetens brottsvinster äter sig in i den ”vita” ekonomin har lett till nya direktiv från regeringen och polisledningen har lanserat vad man kallar en ”nationell aktion mot toppaktörer bakom storskaliga bedrägerier”.
– Det är ett ganska stort systemhot vi ser. Det är möjligt att vända trenden men det kräver en sense of urgency, säger regionpolischefen i Västsverige Hampus Nygårds.
Samtidigt visar det sig alltså att de kriminellas vinster från anmälda bedrägerier och ”vishing” visar tecken på att sjunka.
Polisen statistik över brottsvinster från bedrägerier i stort visade på en ökning år för år med en topp 2023 på 7,5 miljarder. Men de föll under 2024 till 6,3 miljarder (siffran för 2025 finns inte ännu).
Fakta.Kommer för att ”skydda värdesaker”
Polisens i region Norr skriver om samtal från någon som utger sig för att vara polis och att den äldres bankkort hittats eller att det kommer sms från ”Ikano bank där det påstås att man beställt ett nytt kreditkort.
En trend som polisen i region Väst nyligen larmat om är att bedragarna som utger sig komma från polis, säkerhetsföretag eller banker och rent fysiskt kommer hem till äldre för att ”hjälpa” dem ta hand och och skydda värdesaker, som smycken.
Källa: Polisen
Enligt ESO-rapporten ”Svarta siffror” omsätter just telefonbedrägerier, som vishing, kring 425 miljoner per år, polisen har gått ut med en lite lägre siffra för 2025: 302 miljoner.
Så sent som härom veckan gick polisen ut och varnade för en ny våg av försök att komma åt framför allt äldres pengar.
– Det är så lätt att tänka att jag själv inte skulle låta mig luras, men så åker man dit ändå, säger Anna Linttula, chef för polisens kontaktcenter i region Väst.
Före jul gick polisen också ut i sociala medier med filmade budskap från bland andra artisten och programledaren Lotta Engberg och fotbollsprofilen Janne Andersson om att ”våga vara otrevlig – det kan rädda dig från att bli lurad.”
I försöken att bromsa vishingen har polisen också skickat ut varningslappar som folk kan sätta upp på sin dörr.
Nu visar också polisens underlag att vinsterna per brott från just bluffsamtal och sms, vishing, har en fortsatt fallande trend sedan 2022 – från i snitt 95 200 kronor per fullbordat bedrägeri för fyra år sedan till 37 800 kronor i fjol.
Att brottsvinsterna går ner tror Alexander McQueen, operativ koordinator för Kriminell ekonomi, har att göra med ”den tröghet att föra över pengarna som vi skapat med bankerna”.
– Men vi får akta oss för att bara prata bedrägerier. Det tjänar inget till om vi bara flyttar brotten till andra typer utan vi måste överlag minska antalet gärningspersoner, säger McQueen.
Svenska bankföreningen tvekar inte.
– Det är bankernas åtgärder som gett det här resultatet. Ja, telefonoperatörerna har gjort vissa saker och polisen har gripit en del. Men jag skulle säga att det här bygger på de åtgärder som vi presenterade för regeringen och beslutades om i maj 2024, säger Peter Göransson vid bankföreningen.
Tröghet i systemet som de lyfter är beloppsgränser, möjligheter till dubbelsignering och fördröjning av överföringar. Men de har inte kommit utan klagomål.
– Vi får ju höra varför ska det vara så krångligt att köpa en bil eller båt för 35 000 kronor, varför kan man inte bara swisha pengarna? Varför måste jag förklara mig för banken?, säger Peter Göransson.
Polisen önskar ytterligare steg.
– Vi hade gärna haft mer öppna vägar även till bankerna med snabb delning av information, inte bara mellan myndigheter, säger Alexander McQueen vid polisen i region Väst.
Men där pekar bankföreningen på flera laghinder.
– Man får se det här som ganska långsiktiga frågor. Vi vill också gärna se vad som kan utvecklas inom det finansiella underrättelsecentret som nu byggs upp, säger Peter Göransson.
Centret, Finuc, började inrättas förra våren och ska vara färdigutbyggt i slutet av nästa år. Där ingår polisen, Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och bankerna och man sitter i en gemensam lokal på Kungsholmen i Stockholm.
– Där finns sekretessbrytande möjligheter, säger Peter Göranson.
Fakta.Bedrägeriformen vishing
Vishing, en hopskrivning av engelskans ”voice phishing”.
Vishing (röstfiske) är telefonbedrägeri där bedragare ringer och utger sig för att vara från banken, polisen eller myndigheter för att stjäla känslig information.
Man talar här också om röstkloning och så kallade deepfakes där bedragare använder AI för att klona röster från korta ljudklipp, till exempel från sociala medier) för att ringa upp offer och låta som en familjemedlem som är i nöd.
Spoofing kallas det när bedragaren på teknisk väg lurar mottagaren att se att samtalet, sms:et eller mejlet kommer från en avsändare som det inte kommer ifrån.
Smishing (SMS-fiske) är en metod där kriminella skickar falska sms med skadliga länkar eller uppmaningar att ringa falska kundtjänstnummer, ofta för att stjäla bankuppgifter, lösenord eller personlig information.
Källa: Polisen m fl




