– Jag är inte så mycket inne på klimatförändringar. Vi har ju haft klimatförändringar sedan tidernas begynnelse. Det är så jag ser det, säger Ben Bilbrey.
– Ja du, säger Antonia Ortega. Och när Trump vann valet så sa han drill baby drill. Vi ska borra mer efter olja och det gynnar oss alla.
Vi sitter på Tonia’s Café, Antonias restaurang i Goldsmith, Texas. En stad – om den nu kan kallas det – med 236 invånare, enligt skylten som står där landsvägen övergår i en dammig huvudgata.
Vid borden runt oss sitter män i arbetskläder som har lagt bygghjälmarna på golvet. Vi äter en utsökt mexikansk chilikyckling med ris och bönröra som Antonia vägrar låta oss betala för.
Hon visar väggen med bilder på stamkunder. Där hänger också porträtt av de båda presidenterna George HW och George W Bush, som länge bodde i staden Midland inte långt härifrån. Det var när de var i oljebranschen.
För Antonia, som alltid har röstat republikanskt, hade familjen Bush länge en sorts hjältestatus. Tills George W började kritisera Donald Trump.
– Det var fel. Trump har rätt om allt, inte bara om oljan. Han vill inte att vi företagare ska betala så mycket skatt. Och så är han emot det där tramset med transpersoner, säger hon.
– Men familjen Bush får väl sitta kvar på väggen än så länge.
Ben Bilbrey, en skäggig och pratsam man som just har fyllt 70, äger firman tvärs över gatan. Den levererar pumputrustning till små och stora oljeföretag i närheten.
Benro Pump & Supply, som hans familjeföretag heter, har funnits i Goldsmith sedan 1980-talet. Inkomsterna har gått upp och ner i takt med oljepriset. Det är en berg- och dalbana, säger Ben, men han är van vid det.
Och nu tror han på bättre tider.
Det är inte Saudiarabien som producerar mest olja i världen, inte heller Ryssland. Utan USA. Och 40 procent av den oljan kommer från Texas.
Det område i västra Texas som kallas Permbassängen – på engelska Permian basin – har USA:s och en av världens rikaste fyndigheter av olja och fossilgas.
Landskapet runt Goldsmith är ett enda jättelikt oljefält. Det syns och hörs. Känns till och med på lukten.
Överallt längs vägarna ser vi de ”nickande åsnorna”, de gnisslande anordningarna som i USA kallas pumpjacks, som lyfter upp oljan från underjorden.
De står med några hundra meters mellanrum i stäpplandskapet. På sina håll ser vi vita eller stålfärgade tankar av olika storlek, ibland också högre torn för utvinning av fossilgas.
På Benro Pump & Supply arbetar en stor del av ägarens familj – Bens fru Corinna, två döttrar och deras män. Och ytterligare fem sex man i verkstaden där pumputrustningen tillverkas.
Vi följer med Bens svärson Nate Vasquez ut på leverans av en ny pumpanordning. Ute på ett fält möts vi av en grupp arbetare som precis har dragit upp det gamla, trasiga pumpröret med hjälp av en pulling unit, en draganordning fäst i ett kanske tjugo meter högt torn.
Sedan sänker de ner det nya röret och monterar ner tornet som fälls ihop och lastas på ett särskilt fordon. Det hela går på några timmar.
Nästan alla här är beroende av oljan. Inte bara de små och stora företag som äger oljekällor, utan också alla serviceföretag, transportfirmor, de flesta byggföretag – och restaurangerna som serverar oljearbetarnas lunch.
Det finns många skäl till att både Antonia Ortega och Ben Bilbrey gav Donald Trump sina röster i årets presidentval, precis som 76 procent av väljarna i Ector County där Goldsmith ligger.
Hon var rädd att Kamala Harris ville förvandla USA till en kommunistisk stat. Han anser att stormningen av Kapitolium den 6 januari 2021 bara var en normal protest – och att Trump sade tydligt att det skulle gå fredligt till. Båda två motsätter sig Demokraternas stöd för transpersoners rättigheter.
Men oljepolitiken är det viktigaste, både för Ben och för Antonia. Det är ju oljan de tjänar sitt levebröd på.
Under Joe Bidens tid i Vita huset har visserligen USA:s produktion av olja och gas nått rekordnivåer. Men parallellt med detta har Demokraterna också satsat hårt på en grön omställning.
I det enorma stimulanspaket från 2022 som fick namnet Inflation Reduction Act var 783 miljarder dollar öronmärkta för att begränsa klimatförändringarna – motsvarande svindlande 8 600 miljarder kronor.
Det innehöll stora subventioner för förnybar energi och utbyggnad av infrastruktur för elbilar, satsningar på klimatsmart jordbruk och mycket annat.
Samtidigt skärpte Biden miljöregler för att minska fossilindustrins påverkan på klimatet. Som begränsningar i metanutsläpp, stopp för vissa olje- och gasledningar och för utvinning på platser där känsliga naturmiljöer hotades.
Vilket alltså ändå inte har hindrat att rekordstora mängder olja och gas produceras i USA i dag.
Men under Trump, som har fått stora kampanjbidrag av fossilindustrin, kommer det att borras ännu mer. Det har han lovat.
Bidens regleringar kommer nu att slopas, tror de flesta. Liksom många av de subventioner som har gått till sol- och vindkraft.
Detta blir huvuduppgiften för Lee Zeldin, som Trump har nominerat som miljöminister. Medan den utpekade inrikesministern Doug Burgum kommer att se till att tidigare skyddad federal mark öppnas för oljeborrning.
Ben Bilbrey har inget emot sol och vind.
– Jag tror på förnybar energi, det gör jag. Men det kan gå hand i hand med fossilbränslen. Och när de bygger allt förnybart så använder de olja och gas. Elbilar är fulla av plast till exempel.
Det soldränkta och blåsiga Texas är inte bara rikt på olja, utan också en storproducent av förnybar energi.
Delstaten står för 30 procent av den vindgenererade elen i USA. Det är mer än de vad tre efterföljande delstaterna producerar sammanlagt. När det gäller solenergi ligger Texas tvåa efter Kalifornien.
Allt är lite större i Texas, brukar det sägas. Det stämmer på allt från hamburgare till hattar. Men också på delstatens förnybara energianläggningar. När vi reser norrut från Goldsmith dyker enorma vindparker och solkraftsanläggningar upp mellan oljepumparna i landskapet.
Utanför småstaden Snyder besöker vi en solanläggning på 750 hektar. Den är samtidigt betesmark för tusentals får.
– Det här blir större och större för varje år, berättar Dan Evans som är platschef här för jordbruksföretaget Key Farms.
Han berättar att företaget har liknande projekt på många håll i västra Texas och även i grannstater som Arkansas. Det enda som begränsar dem är att det inte finns tillräckligt med får på marknaden.
– Men för fårfarmare som oss är detta en enorm möjlighet. Vi får faktiskt betalt av solenergiföretaget för att våra får håller efter deras anläggning. Sedan säljer vi köttet.
Han visar oss runt bland de lättskrämda fåren som betar mellan raderna av solpaneler. Milton Meza, en peruansk herde som bor i en husvagn, vallar runt fåren med hjälp av en fyrhjuling och några hundar.
Den här dagen ska 1 200 får flyttas mellan två inhägnade solanläggningar. Det går smidigt, men ett av dem förirrar sig utanför stängslet. Milton får springa in bland buskarna och fånga in det.
När vi kliver ur vår bil säger Dan Evans att vi måste se upp var vi sätter fötterna. Det kan finnas skallerormar i gräset. Vi stampar oroligt med fötterna men inga ormar syns eller hörs.
– Du vet, de här solmänniskorna som vi samarbetar med. Det är bra folk. Men vissa av dem tror på fullt allvar att de håller på och räddar världen, säger Dan och skrattar.
– När vi ville ta död på skallerormarna här var de absolut emot det. Ormarna måste flyttas, sa de. Men då blir det ju någon annans problem.
För Dan Evans är solkraft helt enkelt en bra affär.
– Jag är inte direkt en sån där som marscherar i gröna protester, säger han. Visst, man måste vara öppen för nya sätt och tänka. Men samtidigt tror jag på oljan. Sol och vind kommer aldrig att kunna ersätta den.
Under valrörelsen har Donald Trump ofta talat föraktfullt om förnybar energi. Om att vindturbiner tar död på fåglar och att Kina har monopol på solpaneler.
Dan Evans röstade själv på Trump i presidentvalet. Han säger att han är överlycklig över resultatet – och inte ett dugg oroad att den nya regeringen kommer att stoppa projekt som det han själv arbetar med.
– Jag skulle ändå bli förvånad om Trump drar tillbaka allt stöd till sol och vind. Det är ju så många företagare som har satsat på det, och de flesta av dem är hans väljare.
Västra Texas är en plats som skulle kunna visa vägen framåt, eller bakåt. Där slaget mellan fossila bränslen och förnybar energi utspelar sig i realtid.
Men alla vi talar med här vill helst ha både och. Ingen av dem bekymrar sig över klimatkrisen, trots att denna region hör till dem som allt oftare drabbas av extremvärme och torka.
– Jag tror att vi kommer att behöva olja i all framtid, säger Ben Bilbrey i oljestaden Goldsmith.
Fårfarmaren Dan Evans tycker likadant:
– Varför ska vi tacka nej till vad Gud har gett oss, oavsett om det är under jord eller i luften?
Fakta.Texas är ledande på flera energislag
Texas är störst i USA på fossila bränslen, med 42 procent av oljeproduktionen och 27 procent av fossilgasen. USA har i sin tur världens största oljeproduktion, större än både Ryssland och Saudiarabien.
Texas är samtidigt ledande på vindkraft i USA, med ungefär 30 procent av landets totala elproduktion från vind.
När det gäller solenergi ligger Texas tvåa i USA, efter Kalifornien.
Läs mer:
Peter Alestig: Hejdå, USA – vad händer med klimatarbetet nu?
Trumps nya regering tar form
