Både L och KD har tidigare sagt nej till att avskaffa betyget F som i dag stoppar var sjätte elev från att börja gymnasiet.
Men när det i höstas blev känt att regeringens egen utredning om ett nytt betygssystem snart kommer föreslå en ny betygsskala där F-gränsen avskaffas, svängde skolminister Lotta Edholm (L), och berättade för DN att hon är beredd att avskaffa F-gränsen helt och hållet.
– Det skulle ge fler elever en chans att lyckas, sade hon.
På måndagen svängde även KD i en artikel på DN Debatt.
Partiet pekar på att F-gränsen stoppar 15 procent av de svenska femtonåringar som går ut nian från att läsa vidare på gymnasiets nationella program.
Det kan jämföras med bara 4-5 procent i resten av EU.
Samtidigt som svenska elever presterar bättre än snittet i internationella undersökningar som till exempel Timss.
Men de två övriga Tidöpartierna, M och SD, är i dagsläget inte beredda att skriva under på ett gemensamt slopande av den hårda betygsgränsen.
– Vi välkomnar utredningens förslag om en ny betygsskala som ger rättvisa betyg, skriver M:s skolpolitiska talesperson Josefin Malmqvist i ett sms till DN.
Men partiet vill fortfarande ”se en gräns för vad som räknas som godtagbara kunskaper”, fortsätter hon.
Moderaterna vill också införa nya kortare yrkesutbildningar på gymnasiet för elever som inte är studiemotiverade och som ligger på lägre kunskapsnivåer.
Sverigedemokraterna skriver i en kommentar att partiet välkomnar omgörningen av betygssystemet, men att de vill avvakta utredningens förslag innan de bestämmer sig för att eventuellt avskaffa den hårda betygsgränsen.
Det är viktigt att de elever som kommer in på gymnasiet ”verkligen har de förkunskaper som krävs”, ”annars flyttas problemen bara tre år fram i tiden”, skriver partiets skolpolitiska talesperson Patrick Reslow till DN.
Samtliga oppositionspartierna driver på för att avskaffa F-gränsen. Socialdemokraterna tillsatte en utredning om detta under våren före valet 2022.
Men när den nya regeringen tillträdde gav den utredningen ett tilläggsdirektiv om att den inte fick lägga fram förslag om ett avskaffande.
– Men nu är det välkommet om regeringen kanske, antagligen, svänger i frågan, säger Socialdemokraternas skolpolitiska talesperson Åsa Westlund.
F-gränsen stänger ute tusentals unga från att läsa vidare på gymnasiet varje år, menar hon.
– Trots att vi vet att gymnasiet är den utbildningsnivå som mer eller mindre krävs för att man ska komma in på arbetsmarknaden, säger Åsa Westlund.
Den hårda gränsen leder också till att elever som behöver stöd får det allt senare i grundskolan, menar hon.
– Det beror på att insatserna för att lyfta eleverna sätts in mot slutet, eftersom det får så stora konsekvenser annars.
Det gör att resurser flyttas från de tidiga årskurserna där de egentligen hade gjort störst nytta, enligt Åsa Westlund.
Även Centerpartiet vill ta bort den hårda betygsgränsen och införa fler nivåer för den som inte når hela vägen fram till godkänt, skriver partiets skolpolitiska talesperson Niels Paarup-Petersen i ett sms till DN.
”Vi har i dag ett uselt betygssystem som slår ut elever helt i onödan”, skriver han och tillägger att utslagningen är 4-5 gånger så stor som i våra grannländer.
Miljöpartiet har länge drivit frågan om att F-gränsen bör avskaffas.
– Vi välkomnar att KD vänder och går över till den ljusa sidan, så här i juletider, säger Camilla Hansén som är partiets utbildningspolitiska talesperson.
Hon är dock tveksam till att de andra Tidöpartierna kommer kunna enas om ett avskaffande när utredningen väl presenteras i februari.
Utredaren och nationalekonomen Magnus Henrekson har redan i förväg sagt att han kommer att föreslå en tiogradig betygsskala som ska ersätta de nuvarande bokstavsbetygen.
Enligt förslaget ska även elever med låga betyg kunna antas till gymnasiet på sitt sammanlagda meritvärde i alla ämnen, och inte som i dag stoppas av en skarp betygsgräns (F) i vissa ämnen.
Läs mer:
Skolministern beredd slopa F-gränsen
Svenska skolelever blir bättre i matematik
