– Vår känsla är att vi jobbat i motvind. Vi har ett behandlingsupplägg kring ätstörningar, men sen får ungdomar helt annan input från sociala medier, säger Emma Claesdotter-Knutsson som lett studien och är överläkare på BUP samt docent i barn- och ungdomspsykiatri vid Lunds universitet.
Artikeln bygger på intervjuer med 14 tjejer i åldrarna 14 till 17 år som alla är flitiga Tiktok-användare och går i behandling för anorexi. I snitt använder de appen 86 minuter om dagen. Omfattningen på studien är begränsad, men den är den första i sitt slag.
Den sammanslagna bilden är att tjejerna i studien menar att innehåll som är pro-ana, alltså förskönar ätstörningar, eller rör träning, skönhetsideal och bantning påverkar deras behandling.
”Jag märker att Tiktok påverkar mig; ett triggande inlägg eller video kan få mig att inte äta på en hel dag”, säger en av tjejerna som intervjuats.
Emma Claesdotter-Knutsson menar att resultatet stämmer väl överens med hennes egna erfarenheter från arbetet.
– Ja. Ja, med tio utropstecken efter. Vi har pratat i många år om hur sociala medier påverkar ätstörningar, och det har exploderat i och med Tiktok. Det har alltid funnits poddar, bloggar och forum som är pro-ana, men Tiktok har en algoritm som kan styra in dig till innehållet.
Det är Tiktoks förmåga att leda användarna mot innehåll de verkar vara intresserade av som gör plattformen extra intressant, menar hon. I en granskning tidigare i år kunde DN visa hur barn lätt kan få flöden fyllda av våld, vapen och inlägg om psykisk ohälsa.
Om appen upplever att du är intresserad av viktnedgång kommer du att matas med mer innehåll på samma tema. Vilket är vad tjejerna i forskningsstudien beskriver.
– Algoritmerna gör att om de haft en dålig dag och tittat på material som triggar dem är flödet kört sedan, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Trots att studien är liten hoppas forskarna att den kan förändra rutinerna i ätstörningsvården i Region Skåne.
– Vi tänker införa fler samtal kring vad patienterna gör på nätet, de får aldrig den frågan annars. Men med stöd av den här studien kan vi säga att de bör få frågor kring hur mycket de konsumerar innehåll som är pro-ana och hur de mår av det, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Tiktok har under flera år kritiserats för innehåll som uppmuntrar till ätstörningar, och har efter vidtagit åtgärder för att stoppa den typen av material. De hänvisar också numera till stödlinjer för användare som skriver in sökord som rör ätstörningar.
”Vi tillåter inte innehåll som främjar ätstörningar eller farliga viktminskningsbeteenden, inklusive marknadsföring av relaterade produkter, och vi tar bort 89 procent av innehållet som bryter mot dessa regler innan det rapporteras till oss”, skriver Lukasz Lindell på Tiktoks pressavdelning i en kommentar till DN.
Tjejerna som ingår i studien lyfter samtidigt bra sidor av Tiktok.
– De upplever det positivt att de får en känsla av gemenskap genom att följa andra som har tillfrisknat, något vi inte kan ge genom vården. De säger att de fått hopp och stöd av andra i samma situation, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Överväger det positiva eller det negativa?
– Utifrån den här studien är Tiktok mer av en negativ kraft på gruppnivå. Jag skulle faktiskt önska att den som går in i en ätstörningsbehandling tar en paus från sociala medier.
Något som tonåringarna i studien själva efterlyser är att deras föräldrar borde ta ett större ansvar för hur de använder sig av sociala medier.
– Deltagarna själva önskar att deras föräldrar skulle ha mer kontroll och insyn över hur mycket de sitter på Tiktok, vad de tittar på och hur de mår av vad de ser. Det återkommer i alla studier jag har gjort om barn och skärmar, barnen vill att föräldrarna ska finnas där för dem, säger Emma Claesdotter-Knutsson.
Fredrika Sandell som är generalsekreterare för riksföreningen mot ätstörningar Frisk & fri menar att berättelserna är välbekanta.
– Vi känner igen det här jätteväl från stödsamtal med unga, Tiktok är en stor del av deras liv och det påverkar deras mående, säger hon.
Precis som forskarna konstaterar menar hon att det finns två sidor av myntet.
– Det finns sunda förebilder som kan visa att man kan bli frisk från en ätstörning, det ger hopp och inspiration och man kan stötta varandra på olika sätt. Samtidigt finns det osunda och destruktiva. Kropphets, smalhetsideal och konkreta, ibland väldigt farliga tips, för hur man ska nå idealet, säger Fredrika Sandell.
Här kan du få hjälp
● Frisk & fri – Riksföreningen Mot Ätstörningar: www.friskfri.se
● Föreningen Shedo (self harm and eating disorder organisation): www.shedo.se
● Tjejzonen (stödorganisation för tjejer): www.tjejzonen.se
● Ätstörningszonen: www.tjejzonen.se/fa-stod/atstornings-zonen
● MIND: www.mind.se
● Anhörigas Riksförbund: www.anhorigasriksforbund.se
● RSMH, Riksförbundet för social och mental hälsa: www.rsmh.se
● KÄTS, Kunskapscentrum för ätstörningar/CEDI Centre
for Eating Disorders Innovation: www.atstorning.se
● Vårdcentralen – för bedömning, remiss och psykologstöd under väntetiden
Läs också:
Så påverkade Tiktok hennes ätstörning: ”Ju smalare jag blev desto fler följare”
Barnen berättar: lemlästade kroppar, vikthets och självmord
Forskare: Finns en koppling mellan sociala medier och missnöje med kroppen
